I går eftermiddag hade vi äntligen möjligheten att höra Anders Wijkman, som själv är hedersordförande för Romklubben, berätta om Tillväxtens Gränser, som Romklubben gav ut 1972 och framförallt om uppföljaren Earth4All från 2022. Han talade om bakgrundsanalyserna och framförallt vad vi måste göra för att skifta till en hållbar värld.

Mänskligheten balanserar på randen till avgrunden. Flera ”tipping points” där utvecklingen i klimatet och den biologiska mångfalden inte går att vända tillbaka är på väg att passeras. Trots det akuta läget är politiker över hela världen handlingsförlamade, kraftlösa eller ointresserade.

Men hoppet finns. En rad forskare och ekonomer har genom att använda datormodellering lyckats identifiera fem vändpunkter, som skulle möjliggöra välstånd för alla på planeten under en enda generation.

Earth4All presenterar en tydlig väg framåt för att starta om vårt globala ekonomiska system, så att det fungerar både för människor och den plats vi alla lever på. Det går att agera, men det är bråttom och ett verkligt politiskt ledarskap behövs.

Tyvärr ignorerade Borlängepolitikerna föredraget, trots att Borlänge är medlem i Viable Cities, där Anders Wijkman är vice ordförande.

Föredraget ska publiceras här, men i väntan på det finns hans Powerpointpresentation här.

En Jord för alla finns att köpa på t ex Akademibokhandeln.

Ett kort referat från Klimatkväll på Kulturhuset i Stockholm den 20 april arrangerat av DN och
med medverkan av Johan Rockström, Åsa Wikforss. Lisa Röstlund m.fl.
Den stora hörsalen var fullsatt och alla kom inte in.
Moderator var Björn Wiman, kulturchef på DN.

Johan Rockström inledde med att FN:s klimatrapport visade att klimatförändringarna går
fortare än förväntat. Ändå visar den inte hela sanningen. FN-rapporten bygger på konsensus
hos forskarna och de som författar rapporten, vilket är tidsödande och vilar på en minsta
gemensamma nämnare. Under tiden har det kommit mer forskning som visar på ännu sämre
utveckling angående utsläppen och halten av växthusgaser, temperaturhöjning och höjning
av havsnivån. Isarna i Arktis och Antarktis smälter fortare än förväntat under påverkan av
varma vattenströmmar. Slutsatsen är att tiden vi har på oss att bromsa svåra konsekvenser
av uppvärmningen är kortare. Forskarna är nu ganska säkra på att riskerna med en global
temperaturhöjning på över 1,5 grader mer än tillfälligt är förenad med stora risker för
tippningspunkter med irreversibla konsekvenser. Klimatmålen i Sverige och globalt måste
nås tidigare genom insatser på alla fronter genom avveckling av fossil förbränning (inklusive
torv), aktsamhet med utsläpp av växthusgaser överhuvudtaget (vilket innebär åtgärder i
jord- och skogsbruk, urbanisering och infrastruktur) och övergång till hållbar förnybar energi.
CCS förkastades som en orealistisk lösning. Han avslutade med en historisk betraktelse: efter
den senaste istiden har vi levt i en unikt klimatstabil period som kallas holocen med en global
medeltemperatur på 14 +/- 0,5 grader som gjort det möjligt att utveckla ett jordbruk och en
enastående civilisation. Det är det vi nu riskerar att förlora.

Åsa Wikforss talade om fakta och demokrati. Goda politiska beslut bygger dels på
välgrundade fakta, dels på genomtänkta värderingar. Värderingar kan gälla hur vi uppfattar
till exempel välfärd, jämlikhet, bra utbildning. Det gäller även klimatmålen. Det räcker inte
bara att sätta upp mål. Man måste också visa med fakta hur man ska nå målet. Under
arbetets gång dyker det alltid upp målkonflikter där man tvingas välja och prioritera. Som
det ser ut idag attackeras fakta från olika håll, ofta på ett försåtligt sätt, vilket är både lätt
och billigt med hjälp av sociala medier. Detta är något som måste bekämpas. En grogrund är
att det finns en misstro mot experter, myndigheter och auktoriteter som utnyttjas av
populister. Forskarnas uppgift är att presentera fakta och konsekvenserna av att ha en
politik som inte bygger på fakta – de som företräder en sådan politik bör svara på frågan om
de menar att man ska utsätta dagens unga för en katastrof.

Lisa Röstlund berättade om sin grävande journalistik om skogsbruk, sammanfattad i boken
Skogslandet. Hon fick många otrevliga anklagelser på nätet av skogsfolket, men efteråt har
hon bjudits in av skogsföretag på olika möten.
Sammantaget en givande klimatkväll. Hoppet ligger i att kavla upp ärmarna och tackla
uppgiften att lösa klimatproblemet. Skogsnätverket är viktigt.

Jan-Olof Blomberg 2023-04-23

I lördags genomförde Naturskyddsföreningen Klädbytardagen över hela Sverige, även vid Equmeniakyrkan i Borlänge, för att medvetandegöra att vi måste minska resursanvändningen på vår ändliga planet och ett sätt är att återanvända kläder.

Trots konkurrens från Borlänge Vårmarknad och ett väder som inbjöd till utomhusaktiviteter så bytte något hundratal plagg ägare.

Kläder som blev över lämnas vidare till secondhandbutik.

Naturfotografen Per Leijström höll också föredraget Nattens Tysta Vingslag där han engagerat berättade om ugglornas liv och visade ett bildspel med ugglor han fotat under åren. Föredraget blev mycket uppskattat av åhörarna!

Måndagen den 13/3 höll Naturskyddsföreningens Borlängekrets sitt årsmöte på Matjes Emils Gård under ordförandeskap av Anders Lidén. Sedan föregående årsmöte har kretsen haft en hög aktivitet och en god medlemstillströmning.

Ett trettiotal medlemmar deltog med engagemang i både formaliteter och diskussioner. Antalet styrelseledamöter utökades till nio, varav tre är nya för den här mandatperioden. Ordförande för kretsen blir under ytterligare ett år Börje Eriksson. Verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt verksamhetsplanen för 2023 godkändes och kommer att ligga på Borlängekretsens hemsida, liksom årsmötesprotokollet när det är justerat. Under 2023 satsar vi fortsatt på opinionsbildning, utbildning(föreläsningar), exkursioner, skydd av natur i alla former och även samverkan med andra för skydd av natur, miljö och klimat.

Mötet avslutades med ett fascinerade föredrag om solenergi, både solel och solvärme, och dess fördelar och nackdelar. Ett stort tack till den framstående experten Klaus Lorenz!

Sverige är ett av de länder som missar de mål man förbundit sig till i Parisavtalet för klimatet 2016. Med nuvarande klimatlöften är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 – 2,8 grader. Långt över målsättningen i Parisavtalet att hålla uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

Jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning står tillsammans för nästan en fjärdedel av människans totala utsläpp av växthusgaser. Att upphöra med intensivt skogsbruk som släpper ut växthusgaser (metan, lustgas och koldioxid) och istället bevara naturskog och återställa skadad natur till naturliga ekosystem som fångar upp koldioxid är nödvändigt. Det gäller också att återställa våtmarker, använda skonsammare jordbruksmetoder samt minska konsumtionen av kött och fisk m m.

Det finns nästan inga andra länder i världen som har påverkat sina egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige har gjort de senaste 50 – 60 åren med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk. Naturliga skogar har ersatts med plantager, som skogsindustrin ändå vill kalla skog.

EU anser att vi för klimatets skull behöver skydda minst 30 % av all mark och vattenyta i världen, i Sverige, i Dalarna och givetvis även i Borlänge kommun permanent i ekologiskt representativa och sammanlänkade områden.

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Men just nu minskar mångfalden av liv på jorden i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Det sker samtidigt som trycket på våra naturresurser ökar både på land, i sötvatten och i havet.  Bara i Sverige finns drygt 4 700 arter upptagna på Artdatabankens rödlista över hotade arter. De viktigaste påverkansfaktorerna är skogsavverkning och igenväxning av öppna landskap med ängar och hagar.

Förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot som klimatförändringarna och de båda kriserna är tätt sammanlänkade med varandra. En minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna och det går inte att lösa den ena krisen utan att ta hänsyn till den andra.

Vid FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) i Montreal i Kanada den 5-17 december sattes målen till att minst 30% av all land- och havsareal ska vara formellt skyddad senast 2030 och att resten ska skötas på ett hållbart sätt, inklusive återställning av förstörda områden.

När regeringen skurit ner anslagen för skydd av naturen kraftigt behöver vi hjälp av frivilliga krafter och du kan som företagare bidra till att skydda både klimatet och den biologiska mångfalden genom donationer till Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv. Vi använder pengarna uteslutande för inköp av skyddsvärd natur!

En gåva kan i någon mån kompensera för gamla utsläpp av växthusgaser eller annan miljöpåverkan. Alla givare blir uppmärksammade på vår hemsida och Facebooksida.

Plusgiro 210 08 05-7. Swish 123-2488773

Tack för din Gåva!

Börje Eriksson

Ordförande för Naturskyddsföreningen i Borlänge

Sedan en tid samlas klimataktivister varje fredag kl 17.00 vid gångtunneln mellan Kupolen och Ikea, närmast Kupolen. Vill du vara med så finns några skyltar/plakat på plats och vid behov kommer man överens om ett tillfälle att göra flera.

 Men vad finns det då för förebyggande åtgärder? Jo, beroende på typ av mark kan djurhållare söka bidrag för rovdjursstängsel hos Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Men för att ge djurhållare en rimlig möjlighet att skydda sina djur krävs mer bidrag och även bidrag för underhåll av befintliga stängsel. Enligt Viltskadecenter, SLU fungerar ett femtrådigt stängsel bra mot attacker. Men det krävs underhåll. Vissa länsstyrelser erbjuder kostnadsfri röjning, vilket borde vara något för flera myndigheter att ta efter. Endast 5 % av vargangrepp på får har skett innanför rovdjursavvisande stängsel och där angrepp har skett har stängslen varit av bristande kvalitet. (mer …)

Världens länder har nått ett nytt globalt ramverk för att rädda jordens biologiska mångfald, ett slags Parisavtal för naturen. Beskedet kom  den 19/12 2022 strax efter tre på morgonen lokal tid i Montreal, där FN:s miljömöte COP15 pågått i två intensiva veckor.

En av de viktigaste punkterna i det nya avtalet handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till land och till havs till 2030. Det är är mer än det tidigare globala Aichi-målet att skydda 17 procent av alla landområden och minst 10 procent av kust- och havsområden senast 2020, som inte uppnåddes, inte heller av Sverige.

Man ska också restaurera 30% av planetens degraderade land och vattensystem, utöver de 30 % som ska skyddas.

Man enades också om att avveckla  miljöskadliga subventioner för cirka 500 miljarder dollar.

Regeringarna enades också om att vidta snabba och kraftfulla åtgärder för att stoppa av människan orsakade utrotningar av hotade arter och verka för deras återhämtning.

En avgörande fråga under förhandlingarna har varit att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Enligt överenskommelsen ska de rika länderna nu öka sitt bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året till 2025, och därefter ska summan öka.

Varför är detta så viktigt? Läs gärna på t ex Kew Gardens hemsida!

Mera om COP15.

Nu måste vi se till att Sverige tar dessa mål på allvar och att politiker också förstår att det kostar pengar och att man inte kan minska anslagen till naturskydd utan istället måste öka dessa kraftigt, även på hemmaplan.

Vi får också arbeta för att även kommunerna lever upp till COP 15:s mål. Minst 30% av kommunens yta måste vara skyddad för att  bevara den biologiska mångfalden i Borlänge kommuns natur och resten får vi försöka restaurera så långt det är möjligt.

På årets Luciakväll samlades ett antal medlemmar för traditionellt Lussefika på Gammelgården.

Naturskyddsföreningen i Borlänge har en stark medlemstillströmning. Hittills i år har vi fått 87 nya medlemmar. Det började efter riksdagsvalet, men de allra flesta nya medlemmar har kommit efter att den nya regeringens politiska program Tidöavtalet och deras regeringsförklaring presenterades.

Den nya regeringen och SD har antagit ett politiskt program som riskerar att öka i stället för att minska utsläppen och som i det närmaste ignorerar naturkrisen. Dessutom avvecklas miljödepartementet. Det går inte att förhandla med klimatet eller planetens gränser! Med fler medlemmar får vi mer kraft att förändra, och vi blir fler som vill påverka politiker, sprida kunskap och bilda opinion.

Vi är mycket glada över tillströmningen av medlemmar och vi ser en kraftig föryngring i föreningen. Vi tror att många människor känner en stark oro för miljön och för framtiden och vill vara med och påverka, och att de ser vår förening som en viktig och stark aktör.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation, som funnits sedan 1909. Hela Naturskyddsföreningen hade innan tillströmningen 199 000 medlemmar. I skrivande stund är antalet nya medlemmar drygt 20 000 nationellt. Naturskyddsföreningen i Borlänge är en av de 270 kretsar som finns över hela landet.

Den nya skogsgruppen i Borlängekretsen hade sitt första möte före fikat och sedan sammanfattades årets aktiviteter kort av ordföranden. Förslag till flera verksamheter inför 2023 välkomnas. Bland annat har Anders Wijkman lovat komma upp under våren för föredrag om Tillväxtens Gränser och Earth4All.

Därefter berättade en av de tre kommunbiologerna i kommunen, Matilda Elgerud, på temat: Vad gör en kommunbiolog? Tyvärr är inte alla kommuner så lyckligt lottade att de har sådana biologer anställda.

Den nya regeringen har kraftigt minskat budgeten för skydd av natur. Ett julklappstips från kvällen: Donera pengar till Borlänges Naturarv för inköp av skyddsvärd natur, som julklapp till alla kommande generationer.

Plusgiro 210 08 05-7

Swish 123-2488773