Naturskyddsföreningen, biblioteket och Studiefrämjandet arrangerade den 14/11 ett föredrag där kommunbiolog Jakob Wallin och landskapsarkitekt Matilda Aspersand berättade om kartläggning av kommunens grönområden och de värden och nyttor som Borlänges naturområden bidrar till. Ekosystemtjänster är ett annat ord för allt det vi människor får från naturen eller ekosystemen och kan delas upp i fyra olika kategorier:

Försörjande tjänster – de levererar produkter som människor får från ekosystemen till exempel mat, syre, trämaterial.

Reglerande tjänster – den nytta som människan drar av ekosystemens egna regleringsprocesser till exempel rening av luft och vatten, bullerdämpning, skydd mot översvämningar och klimatreglering.

Kulturella tjänster – de tjänster som bidrar till vår hälsa och vårt välbefinnande genom till exempel fysiska aktiviteter, sinnliga upplevelser, inspiration och sociala mötesplatser.

Stödjande tjänster – tjänster nödvändiga för att andra ekosystemtjänster ska fungera till exempel biologisk mångfald och jordbildning.

De talade också lite om miljöstrategins mål att hejda klimatförändringarna och bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Man berörde arbetet med en ny grönplan, som ska beskriva hela kommunens naturområden, parker och vattenmiljöer. Målet är att grönplanen ska värdera befintlig grönstrukturs betydelse för människor, djur och växter och identifiera områden och stråk som är viktiga att bevara och utveckla.

Önskade effekter på sikt är att Borlänge kommun har en grönplan som bidrar till att flera hållbarhetsmål uppnås och ekosystemtjänster tillvaratas och utvecklas, fungerar som ett underlag i fysisk planering och ger Borlänge kommun stöd i beslut om avvägningar mellan olika intressen.

Det finns mycket läsvärt på kommunens hemsida, t ex under fliken Natur, t ex Naturvårdsplanen och Planeringsunderlaget.

Eller fliken Miljö och klimat, där ni även kan hitta Grönplanen.

Man kan konstatera att kommunen har ambitiösa mål, men att vi fortfarande har en väldigt lång väg att gå för att återge naturen mera av det utrymme som vi en gång annekterat under devisen Borlänge växer, vilket det inte gör  längre.

Den 31 oktober arrangerade vi tillsammans med Biblioteket och Studiefrämjandet en politikerträff, i första hand avsedd för höstlovslediga ungdomar, som skulle kunna få svar på frågor om biologisk mångfald och klimat på kommunnivå.

Tyvärr uteblev just ungdomarna, men vi hade bjudit in även allmänheten, så det kom något femtontal åhörare i alla fall. Samtliga åtta partier i kommunfullmäktige var representerade, vilket jag är tacksam för. Som moderator hade vi Jens Runnberg från Borlänge Tidning, som skötte detta uppdrag med den äran.

Bakgrunden var bland annat Världsnaturfondens ”Living Planet Report 2024”, där organisationen drar slutsatsen att ”den visar på en skrämmande försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt”, samt det aktuella toppmötet COP 16 i Colombia om biologisk mångfald. Och det faktum att vi inte klarar att hålla temperaturökningen under 2 grader jämfört med förindustriell tid. Politikerna fick också ge sin syn på Borlänges sjunkande invånarantal, en trend som gällt sedan 2019. Är det bra eller dåligt ur en miljövinkel?

Samtliga politiker visar på en god vilja och förstår nog delvis vilka problem vi står inför, medan några är överdrivet optimistiska om tekniska lösningar.

För dem som läser Borlänge Tidning, kan ni läsa referat här.

(Tidigare artiklar om Naturskyddsföreningen i Borlänge kan ni som har abonnemang läsa genom att skriva in Naturskyddsföreningen i sökfältet.)

Jag kan förstå att dessa politiker är begränsade i vad de kan göra i Borlänge kommun och att mycket behöver styras lagvägen från Sveriges Riksdag och inte minst EU, men det hade ju varit bra om politikerna ville hålla med om att även här i kommunen ska 30% av mark och vattenyta skyddas och 30% av degraderad miljö återställas, i enlighet med vad bland annat Sverige lovat vid COP 15 i Montreal.

Vi måste göra stora uppoffringar i den rikaste delen av världen för att minska vårt ekologiska fotavtryck för både den biologiska mångfalden och för klimatet. Det blir definitivt enklare med färre människor än med flera, apropos att folkmängden i Borlänge kommun är på väg nedåt.

Ulf Kristersson hade en debattartikel i Svenska Dagbladet den 30/10: Varför föds det så få barn i Sverige? Låga födelsetal är något vi ser även i Västeuropa, Östeuropa, Kina, Japan, Sydkorea, Sydamerika och Nordamerika och kanske är början på något som kommer att bromsa överbefolkningen och kan få världens befolkning att vända neråt redan före 2084, då jorden annars har 2 miljarder flera människor än idag.

Ulf Kristersson inser i varje fall att man måste planera för att samhället ska klara detta. Han skriver bl a ”Kortsiktigt kan de minskade behoven inom barnomsorgen till exempel underlätta bemanningen inom äldreomsorgen. Men den viktigaste åtgärden kommer vara att stärka arbetslinjen och bättre använda de stora mänskliga resurser som redan finns i vårt land. Med en arbetslöshet på 8,5 procent och många som lämnar arbetslivet långt före pensionsåldern, finns här stora möjligheter. Incitamenten behöver öka för att arbeta lite högre upp i åldrarna och kanske borde också fler komma in tidigare på arbetsmarknaden.”

Jag vill också rekommendera en artikel av Anita Goldman i DN Kultur! Vår tids viktigaste kulturfråga avgörs nu-ingen bryr sig. Anita Goldman skriver om det sjätte massutdöendet och hur det hänger ihop med kulturell enfald och strömlinjeformning.

Den 3 oktober var tre från oss i vattengruppen på studiebesök vid nedre Dalälven, Båtforsområdet, på inbjudan av Biosfärområde Nedre Dalälven. Det var föredrag och bussresa för att se hur det av Vattenfall och Fortum planeras för vandringsvägar för havsvandrande fisk, så att de återigen ska nå sina lek- och uppväxtbiotoper. En rad experter gav oss en god insyn i planerna. En mycket lärorik och inspirerande dag!

Den 27 oktober var tre av oss representerande Naturskyddsföreningen och Borlänges Naturarv, som genomförde en vandring i området vid Gethällsklack för att visa det fina området för Miljöpartiet i Dalarna, som tidigare bidragit med en donation så att vi skulle kunna skydda gammal skog. Även om det regnade under hela vandringen hade vi en bra tid tillsammans och fick lära oss en hel del av de duktiga inventerarna Bo Karlstens och Lars-Erik Nilsson.

Den 31 oktober gick tiden ut för att lämna de första synpunkterna inför en kommande översiktsplan för Borlänge Kommun och det har vi gjort.

Klädbytardagen i lördags den 5 oktober arrangerades tillsammans med Equmeniakyrkan i deras lokal, granne med nya högskolecampus i Borlänge.

Vi som bor i den rika delen av världen shoppar alldeles för mycket. Det drabbar miljö och människor hårt i andra länder. Samtidigt så börjar många tröttna på köp-och-släng-trenden. En klädbytardag är en rolig, social och helt gratis aktivitet som ger konkret miljönytta. Ett av de mest miljösmarta sätten att förnya sin garderob är att byta kläder med andra. De plagg som man har tröttnat på eller som inte längre passar blir nya och roliga för någon annan. Livet på kläderna förlängs och vi bidrar till en bättre miljö.

Trots det vackra höstvädret hittade minst 25-30 personer dit och ett 80-tal rena, hela och fina plagg hittade nya ägare.

Den 3/10 gjorde 8 deltagare studiebesök vid Johannisholms och Spjutmos kraftverk för att studera de nya fiskvägarna.

Johannisholm vattenkraftverk togs i drift av Fortum 2003 och under 2021 beslutade mark- och miljööverdomstolen att kraftverket skulle förses med en fiskväg för att möjliggöra fiskvandring förbi kraftverket. Fiskvägen ska vara i drift under den tid då fisken vandrar, från tidig vår tills isen lägger sig. Totalt har projektet omfattat att bygga omlöpet, en ny så kallad rörbro och installation av två nya vattenpumpar för att kunna förse Torrfors med en ökad minimitappning under vintern då Venjansjön är avsänkt. Detta är en naturliknande och ganska billig metod lämpad för mindre vattendrag.

Spjutmo vattenkraftverk

Under 2021 påbörjades det omfattande arbetet med att bygga fiskvägar både uppströms och nedströms vid de tre kraftverken i Spjutmo, Blyberg och Väsa. Dessa fiskvägar möjliggör för siljanssöringen och andra fiskarter att passera kraftverken och utgör en del av Fortums åtagande och licenskrav för de tre vattenkraftverken längs Österdalälven. Siljansöringen och andra fiskarter behöver konnektivitet, det vill säga förbindelse i vattensystemet, mellan och förbi tre vattenkraftverk i Österdalälven. Åtkomst till lek- och uppväxtområden uppströms kraftverken är avgörande för siljansöringen, framför allt sidovattendraget Rotälven. Efter att ha tillbringat sin första tid i älven behöver även öringungarna, som kallas smolt, kunna passera kraftverken under sin vandring till Siljan.

Byggnationen av fiskvägarna representerar en viktig milstolpe för att stärka ekosystemfunktionerna i älven. Uppströmslösningen i Spjutmo och Blyberg är konstruerad som ett parkeringshus för att effektivt nyttja den tillgängliga ytan. Den totala längden för uppströmslösningen, kallad slitsrännor, är 1 000 meter för de tre kraftstationerna, vilket gör den till den längsta tekniska fiskvägen i Norden. Även nedströms har man innovativa lösningar. Kostnaden beräknas bli cirka 400 miljoner kronor.

Fiskräknare är installerade för att studera effekten både vid uppströms och nedströms vandring av fisk. Se fiskkamerorna här. Det kommer inte gå att fastställa slutresultatet av fiskvägarna i nedre Österdalälven förrän alla tre fiskvägar är i drift 2025/2026.

Vi är tacksamma för den mycket professionella guidningen vi fick av Marko Blixt från Fortum. Han konstaterade att energiförlusterna av fiskvägarna är så små att det inte går att sätta en procentsiffra på det.

Sveriges energibehov väntas öka drastiskt när samhället ställer om till fossilfritt. Vattenkraften har en central roll i svensk elproduktion ända sedan slutet av 1800-talet och står idag för mer än hälften av elproduktionen. Vattenkraftsel är fossilfri och bidrar även till elsystemets flexibilitet och därmed balans. Det gör vattenkraften till en mycket viktig förmåga för ett pålitligt och balanserat elsystem, tillsammans med sol-, vind- och kärnkraft.

Men att kalla vattenkraftsel ”grön energi” är mycket långt ifrån verkligheten.

Totalt 2 100 vattenkraftverk står för knappt hälften av elproduktionen i Sverige. Många av dem är äldre än 40 år och saknar miljövillkor som beslutats med stöd av miljöbalken.

Vattenkraften påverkar miljö- och ekosystem mycket negativt och är en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald i svenska älvar och åar. Till exempel har den vilda laxen försvunnit från mer än hälften av de älvar där de fanns tidigare. Det går att genomföra olika miljöanpassningar vid vattenkraftverken, exempelvis fiskpassager. Idag finns sådana vid endast ca 10 procent av de svenska vattenkraftverken.  Lutande galler eller bubbelbarriärer kan installeras för att leda fiskarna bort från huvudfåran så att fiskar inte skadas och dödas i vattenkraftverkens turbiner.

Målsättningen med EU:s Vattendirektiv är ett långsiktigt hållbart användande av Europas yt- och grundvattenresurser. 2019 beslutade riksdagen att alla vattenkraftverk ska förses med moderna miljövillkor genom omprövning av tillstånden. Regeringen har i olika omgångar beslutat om paus i omprövningsprocessen. Enligt aktuellt beslut återupptas omprövningen för moderna miljövillkor den 1 juli 2025. Arbetet beräknas pågå i 20 år. Ansökningarna om moderna miljövillkor ska ges in till mark- och miljödomstolarna under dessa 20 år. Domstolarna har till uppgift att pröva dessa ansökningar. I samband med nya villkor kan också effektiviseringar av turbiner göras, så oron för minskad elproduktion är klart överdriven.

Kortfattat vill vi i vattengruppen i Borlänge framförallt arbeta för att rädda den biologisk mångfalden i våra vatten. Allt annat liv är förstås helt beroende av vatten. Vi ska arbeta för att ta bort vandringshinder i de mindre vattendragen, även små kraftverk, som inte bidrar mycket till energiförsörjningen. Även restaurera lekplatser. Vatten finns också i våtmarker, så vi ska koncentrera oss på våtmarker och Noraån, Grängshammarsån och Tunaån. Rimligen börjar vi arbeta med vandringshindren nerifrån och uppströms.

Vi kan också med opinionsbildning öka kraven på att de stora kraftverken i älven ordnar passagemöjligheter för vandrande fisk, så som Fortum gör i Österdalälven.

Årets svampexkursion tillsammans med Mykologiska föreningen genomfördes i går den 21/9 i perfekt väder, för oss 13 deltagare åtminstone, medan svamparna säkert trivts bättre med regn.

Vi samlades utanför Borlänge sjukhus och gav oss sedan ut i terrängen för att scanna av svamptillgången. Vi höll oss inom ett område av Barkargärdet, som Borlänge kommun föreslagit ska bebyggas med bostäder. Vi motsätter oss den planen, eftersom det skulle inkräkta på många arters livsmiljö, varav två fina områden med kontinuitetsskog (skog som aldrig utsatts för kalhyggen). Det skulle också försämra tillgången på rik natur för de människor som redan bor i Barkargärdet. Istället borde hela området skyddas och även närliggande Igelmyran borde ingå i ett större naturreservat.

Efter insamling av ett antal svampar återsamlades vi och Mykologiska föreningens svampexperter hjälpte till att sortera svamparna. Svampkonsulenten Anna-Greta Bengtsson berättade lite om matsvampar och hur man undviker sammanblandning med giftiga eller oätliga svampar. Patric Engfeldt och Anders Janols pratade mera om de övriga svamparna. Även om naturvårdsarter, varav några är signalarter.

Värdefulla boktips gavs också för den som vill fördjupa sig i svamparnas fascinerande liv.

Vi fann flera signalarter för hög biologisk mångfald, som rynkskinn och rosenticka.

Vedsvampar, såsom tickor och skinn är de främsta nedbrytarna av död ved. Intensivt brukande av skog har lett till att artmångfalden av vedsvampar har minskat i det brukade skogslandskapet, vilket i sin tur lett till att flera arter nu är hotade. Som signalarter är flera vedsvampar ganska lättidentifierade medan andra kräver mera noggrant bestämningsarbete.

Skogsstyrelsen har valt ut signalarterna som levande små alarm. De ska vara någorlunda lätta att hitta och de ska signalera att ”här finns livsmiljöer för arter som har trängts tillbaka av modernt skogsbruk”. Den omtalade orkidén knärot är just en sådan signalart.

Rynkskinn hittas krypande

Rynkskinn är en skinnsvamp som liknar vårtigt kycklingskinn. Den växer på undersidan av grova granlågor där barken fortfarande sitter kvar. För att hitta den måste man böja sig ner under träden eller använda en spegel. En forskarstudie visar att rynkskinn sällan sprider sig längre än några tiotal meter, och ytterst sällan längre än några hundra meter. Många gammelskogsarter är dåliga på att sprida sig långt, och det är en orsak till att de drabbas hårt när skogslandskapet splittras upp.

Rosenticka – gammelskogens ros

I gamla granskogar, framför allt i norra Sverige, kan rosentickan sticka ut ur fallna stammar och högstubbar. Den liknar sin betydligt vanligare släkting klibbtickan, men rosentickan har rosa undersida. Där rosentickan finns har fallna träd avlöst varandra under mycket lång tid.

Den 18 september genomförde Naturskyddsföreningen i Borlänge tillsammans med Region Dalarna och Studiefrämjandet en kortare skogsvandring i Sjöbergets naturreservat, som del av temamånaden: ”Fokus på psykisk hälsa i Dalarna”.

Vandringen i bästa tänkbara väder skedde under ledning av en expert på biologisk mångfald, samt en läkare och en psykolog.

Vistelse i natur kombinerat med fysisk aktivitet har dokumenterat god effekt vid tillstånd med ångest, oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Ju mer man lär sig om samspelet mellan arter i naturen, desto mera ökar fascinationen för den biologiska mångfalden. Därmed kan många också få andra perspektiv på sina egna problem. Tyvärr hade endast ett fåtal anmält sig och av dessa lämnade flera återbud p g a höstförkylningar.

Vid en fin rastplats vid Bysjön bjöd Naturskyddsföreningen på vegetarisk smörgås, frukt och kaffe/te/vatten.

Jag tror vi alla tyckte att arrangemanget bör upprepas och att sjukvården i ökad utsträckning ska försöka få ut sina patienter i naturen för både den fysiska aktiviteten och för att öka det psykiska välbefinnandet.

Granticka i Sjöbergets naturreservat

Vi har inlett höstens serie av föredrag på biblioteket i Borlänge. Ytterligare 2-3 planeras före årsskiftet. Detta tillsammans med biblioteket och Studiefrämjandet. Vi vänder oss till allmänheten, alla åldrar och gärna politiker.

Den 19/9 höll naturfotograf Per Leijström från Borlänge föredrag med bildvisning om vår natur i Borlänge, igår och idag. En tillbakablick och jämförelse med nuläget visar att arter försvinner i rask takt p g a skogsbruket (läs kalhyggen), men också att människan breder ut sig alltmera på naturens bekostnad. Även klimatförändringar förändrar miljön. Invasiva arter ställer också till det.

Det finns också några arter som gynnas av ”utvecklingen”, och några som räddats av ideella insatser, som havsörn och kungsörn.

Föredraget drog en stor åhörarskara och vi hoppas att även kommande föredrag ska intressera.

Välkommen som student i Borlänge!

Vi hoppas du kommer att trivas! Vi förstår att studierna måste komma i första hand, men för att må bra har även fritidsaktiviteter sin plats.

För dig som är intresserad av miljö-, natur- och klimatfrågor erbjuder vi i Naturskyddsföreningen i Borlänge både exkursioner, föreläsningar, studiecirklar och utvecklande föreningsarbete tillsammans med andra som bryr sig. Vi lever på en planet där människans framfart äventyrar både vår och naturens framtid.

Vi har en aktiv skogsgrupp och en relativt nystartad vattengrupp. Du kan också spara både pengar och miljö genom att gå på våra klädbytardagar vår och höst. Våra egna lokala aktiviteter finner du i Aktivitetskalendern här på vår hemsida.

Vi vill samarbeta med både dig och med Högskolans lärare.

Kontakta oss på borlange@naturskyddsforeningen.se

Bli gärna medlem i Naturskyddsföreningen. Planeten behöver dig!

Utöver ditt värdefulla stöd ger ett medlemskap dig tillgång till gratis aktiviteter, vår medlemstidning Sveriges Natur, rabatt på tågresor med SJ och mycket mer. Du blir då även automatiskt medlem i den lokala kretsen.

För dig under 25 kan vi förmedla kontakt med Fältbiologerna, som är vår ungdomsorganisation. Där är medlemskapet gratis.