I Berg nära Holmsjöarnas naturreservat växer rikligt av de invasiva arterna kanadensiskt gullris och jättebalsamin. Jättebalsamin ingår i EU:s lista över invasiva arter, vilket innebär att fastighetsägare är skyldiga att avlägsna denna från sin mark, vilket få känner till.

Naturskyddsföreningen i Borlänge påbörjade i samarbete med Studiefrämjandet och med hjälp av projektbidrag från Alvins Fond sommaren 2024 ett femårsprojekt för utbilda om, reducera och på sikt utrota dessa två arter i området från Berg ända in i naturreservatet.

Invasiva främmande arter är arter som med människans hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, flyttats från sin ursprungliga miljö och i sin nya omgivning börjar sprida sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda.

Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald globalt och även i Sverige ökar antalet främmande arter som blir invasiva från år till år.

Sommaren 2025 har vi haft fem träffar under tiden 14/6 – 13/7 där vi informerat om Naturskyddsföreningen och om Fältbiologerna, därefter haft en kort genomgång i hur man identifierar dessa växter, hur man bekämpar dem enligt Naturvårdsverket och hur vi levererar dem på säkert sätt till Fågelmyra för destruktion.

I år har vi haft mycket stor hjälp av Borlänge Scoutkår samt Brages 13-åriga pojkfotbollslag och har fått bort kanske fyra gånger så mycket av framför allt jättebalsamin. Jag har gott hopp om att vi ska kunna utrota jättebalsamin inom området om vi kan fortsätta få hjälp från ett antal ungdomar med föräldrar även kommande tre år.

Stort tack till alla inblandade för er stora insatser!

Börje Eriksson

Måndagen den 10 mars samlades ett tjugotal medlemmar för årsmöte i Borlängekretsen av Naturskyddsföreningen på den nya fina Pransesgården vid sportfältet.  Sedvanliga årsmötespunkter togs upp och de enda egentliga diskussionerna rörde några motioner som kommit in, men där deltagarna på det hela var ganska överens om vad kretsen ska arbeta med.

Flera styrelsemedlemmar, inklusive ordföranden, har suttit i flera år och lämnar nu över till en delvis ny sammansättning.

Till ny ordförande för styrelsen valdes Catrin Wallinder och styrelsen i övrigt består av Anna-Lena Thomsson, Olle Rydell, Mikael Lundin, Fredrik Nordfors, Nanette Nygårds och Malte Lindberg (som representerar Fältbiologerna). Till suppleant valdes Kajsa Westgren Forssén.

Som avskedspresent till avgående styrelseledamöterna föreslogs en penninggåva till Borlänges Naturarv.

Många av er har säkert sett första säsongen av Fiskarnas Rike på SVT och nyligen visades säsong 2. Båda säsongerna finns att se här på SVT Play.

Under Martin Falklinds föreläsningsturné “Fiskarnas rike ” får du lära dig om de hot våra vatten står inför och hur vi tillsammans kan skydda och förbättra den biologiska mångfalden. Hans föreläsningar kan rekommenderas och du kan hitta tid och plats för dem här.

Tid: 10 mars kl 18:00

Plats: Pransesgården, Tjärnavägen 100, 784 50 Borlänge

Handlingar finns här och resterande publiceras på hemsidan inom kort.

Dagordning vid kretsårsmöte Naturskyddsföreningen i Borlänge

Verksamhetsberättelse 2024

Årsredovisning 2024

Verksamhetsplan 2025 Naturskyddsföreningen Borlänge

Motion om klimatets prioritering

Styrelsens förslag till svar på motion från Mats Mårtensson om att klimatfrågan ska prioriteras före biologisk mångfald i kretsens arbete

Motion om bevarandet av klotets biologiska mångfald

Styrelsens förslag till svar på motion från Mats Mårtensson om bevarandet av klotets biologiska mångfald

Motion om ekonomins betydelse för klimatet

Styrelsens förslag till svar på motion från Mats Mårtensson om ekonomins betydelse för klimatet

Välkomna!

Anmäl deltagande till: borje@wingbeats.se senast 8/3! Vi bjuder på frukt.

Vi tar gärna emot intresseanmälningar från er som vill engagera er i föreningens arbete för miljö, natur och klimat.

Den 22/1 hade ett femtontal medlemmar en guidad tur på SSAB under initierad ledning av Frej Anderssén.  Speciellt vi som aldrig varit där tidigare fick en bra genomgång av hur denna industri, utan vilken Borlänge inte blivit någon stad, fungerar i nuläget.

Beträffande framtida planerna på att lägga ner varmvalsverket får vi försöka arrangera ett möte med ledningen längre fram.

Den 21 januari hade vi möte med vattengruppen, kommunbiolog Jakob Wallin, tre representanter för Länsstyrelsen, två fiskevårdsföreningar och Signe från Fältbiologerna där vi pratade om hur vi kan ta itu med restaureringsåtgärder i Tunaån, Grängshammarsån och Noraån.

Nu är planen att kontakta några markägare för en vandring längs del av vattendragen för att diskutera med markägarna vad vi ska börja med.

När vi är inne på vattengruppens planer vill jag gärna rekommendera säsong 2 av Fiskarnas Rike på SVT Play. För dem som inte sett det finns även säsong 1 kvar på SVT Play.

Du kan enkelt bidra till skydd av natur i Borlänge genom gåvor till:

Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv

Istället för att köpa nya saker som belastar miljön på olika sätt kan du t ex ge en julgåva, födelsedagspresent eller minnesgåva till Borlänges Naturarv och skriva ut ett gåvobrev från stiftelsens hemsida.

Fortfarande är det svårt att hitta Borlänges Naturarv på Google, så gå via länken ovan!

Den 28/11 höll Erik Westholm ett engagerande föredrag på Maximteatern för ett 60-tal åhörare. Arrangörer var Naturskyddsföreningen i Borlänge och i Dalarna samt Studiefrämjandet.

Erik Westholm är kulturgeograf och professor emeritus, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han var tidigare knuten till Institutet för Framtidsstudier och har varit ledamot av Miljövårdsberedningen och Regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, samt är ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Han har bl a deltagit i ett forskningsprojekt kallat Future Forest, men lämnade detta och skrev en kritisk bok ”Slaget om framtiden”. Han insåg att skogspolitiken drivs av alltför kortsiktig logik. Han är också själv skogsägare.

Han berättade nu om sin senaste bok som beskriver hur svenskt skogsbruk utvecklats under de senaste 150 åren enbart inriktat på ökad råvarutillgång. Monokulturer, skalfördelar, mekanisering etc. Politiken och skogsnäringen har gått hand i hand. Och nu har det kommit till vägs ände. Klimatkris och krisen för den biologiska mångfalden hotar nu vår vällevnad också på kort sikt. Tillväxten minskar i skogen. Kalhyggenas stora tid är över och nu behövs skogar som både kan ge nyttiga produkter, vara robusta mot störningar och stå för stor klimatnytta.

EU är aktiva med klimat- och naturresurslagstiftning och har tvingat ut skogsindustrin ur sin bubbla, samtidigt som den svenska regeringen hela tiden försöker försvara det ohållbara skogsbruket.

Från framtidstro till framtidsoro. Från industrisamhälle till risksamhälle. Hur undvika risker? Detta har skogsbruket oerhört svårt att hantera.

Han berörde skogsutredningen, som inte är kunskapsbaserad, utan det står detaljerat vad utredningen ska komma fram till. Ingen anmälan för hyggen under 5 ha, begränsning i överklaganden m.m. Mer intensifierat skogsbruk är mantrat.  Att bygga i trä och därmed binda kol låter bra, men det är högst 10-20 % av virket som hamnar i långtidsbundna produkter.

I miljöbalken finns kunskapskrav, men det har skogsägarna klarat sig undan. Frihet under ansvar, men man klarar sig undan krav p g a ”pågående markanvändning”, ingen blir dömd enligt Skogsvårdslagen etc. En sektor som knappt synas överhuvudtaget och omfattar 70 % av landets yta.

Om man gör en avverkningsanmälan så betalar samhället kontrollen av den. Skogsägarna hävdar att om jag tar miljöhänsyn så ska jag ha betalt för det. Orimligt!

När de stora skogsägarna har stora annonskampanjer vet man att de är rädda. 50 miljarder i vinst för svenskt skogsbruk, så det är klart att de vill försvara den modellen!

De små skogsägarnas synsätt skiljer sig från den stora skogsindustrin. Allt fler vill lämna det ensidiga kalhyggesbruket och söka ett mer naturnära skogsbruk. Skogsbruksplaner är ett sätt att stoppa den biologiska mångfalden i osynlighetspåsen, men det går att få en skogsbruksplan för naturnära skogsbruk numera.

Vi behöver ett vettigt samtal om skogen! Viljan till omställning växer ute i skogslandskapet.  Det finns hopp!

Naturskyddsföreningen, biblioteket och Studiefrämjandet arrangerade den 14/11 ett föredrag där kommunbiolog Jakob Wallin och landskapsarkitekt Matilda Aspersand berättade om kartläggning av kommunens grönområden och de värden och nyttor som Borlänges naturområden bidrar till. Ekosystemtjänster är ett annat ord för allt det vi människor får från naturen eller ekosystemen och kan delas upp i fyra olika kategorier:

Försörjande tjänster – de levererar produkter som människor får från ekosystemen till exempel mat, syre, trämaterial.

Reglerande tjänster – den nytta som människan drar av ekosystemens egna regleringsprocesser till exempel rening av luft och vatten, bullerdämpning, skydd mot översvämningar och klimatreglering.

Kulturella tjänster – de tjänster som bidrar till vår hälsa och vårt välbefinnande genom till exempel fysiska aktiviteter, sinnliga upplevelser, inspiration och sociala mötesplatser.

Stödjande tjänster – tjänster nödvändiga för att andra ekosystemtjänster ska fungera till exempel biologisk mångfald och jordbildning.

De talade också lite om miljöstrategins mål att hejda klimatförändringarna och bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Man berörde arbetet med en ny grönplan, som ska beskriva hela kommunens naturområden, parker och vattenmiljöer. Målet är att grönplanen ska värdera befintlig grönstrukturs betydelse för människor, djur och växter och identifiera områden och stråk som är viktiga att bevara och utveckla.

Önskade effekter på sikt är att Borlänge kommun har en grönplan som bidrar till att flera hållbarhetsmål uppnås och ekosystemtjänster tillvaratas och utvecklas, fungerar som ett underlag i fysisk planering och ger Borlänge kommun stöd i beslut om avvägningar mellan olika intressen.

Det finns mycket läsvärt på kommunens hemsida, t ex under fliken Natur, t ex Naturvårdsplanen och Planeringsunderlaget.

Eller fliken Miljö och klimat, där ni även kan hitta Grönplanen.

Man kan konstatera att kommunen har ambitiösa mål, men att vi fortfarande har en väldigt lång väg att gå för att återge naturen mera av det utrymme som vi en gång annekterat under devisen Borlänge växer, vilket det inte gör  längre.