Fagning på Tures äng den 17 april kl 18.00.

Vi plockar nedfallna kvistar och räfsar löv och gammalt gräs där det är lämpligt. Där vitsipporna knoppas eller har börjat blomma är vi särskilt försiktiga. Frivilliga sökes!
Vid osäkerhet p g a snöfall eller regn – ring Anders 070-651 92 13 för besked.

Fågelskådningens dag den 4 maj kl 7:00

Tunabygdens Fågelklubb arrangerar detta och samling sker vid Kanotstadion/Vasstjärn eller vid Smäcken. Plats kommer snart att bestämmas närmare.

Klädbytardag den 17 maj på Equmeniakyrkan

Vi som bor i den rika delen av världen shoppar för mycket. Det drabbar miljö och människor hårt i andra länder och det försämrar klimatet. Många har tröttnat på köp-och-släng-trenden. En klädbytardag är en rolig, social och helt gratis aktivitet som ger konkret miljönytta. Ett av de mest miljösmarta sätten att förnya sin garderob är att byta kläder med andra. De plagg som man har tröttnat på eller som inte längre passar blir nya och roliga för någon annan. Livet på kläderna förlängs och vi bidrar till en bättre miljö.

Måndagen den 10 mars samlades ett tjugotal medlemmar för årsmöte i Borlängekretsen av Naturskyddsföreningen på den nya fina Pransesgården vid sportfältet.  Sedvanliga årsmötespunkter togs upp och de enda egentliga diskussionerna rörde några motioner som kommit in, men där deltagarna på det hela var ganska överens om vad kretsen ska arbeta med.

Flera styrelsemedlemmar, inklusive ordföranden, har suttit i flera år och lämnar nu över till en delvis ny sammansättning.

Till ny ordförande för styrelsen valdes Catrin Wallinder och styrelsen i övrigt består av Anna-Lena Thomsson, Olle Rydell, Mikael Lundin, Fredrik Nordfors, Nanette Nygårds och Malte Lindberg (som representerar Fältbiologerna). Till suppleant valdes Kajsa Westgren Forssén.

Som avskedspresent till avgående styrelseledamöterna föreslogs en penninggåva till Borlänges Naturarv.

Många av er har säkert sett första säsongen av Fiskarnas Rike på SVT och nyligen visades säsong 2. Båda säsongerna finns att se här på SVT Play.

Under Martin Falklinds föreläsningsturné “Fiskarnas rike ” får du lära dig om de hot våra vatten står inför och hur vi tillsammans kan skydda och förbättra den biologiska mångfalden. Hans föreläsningar kan rekommenderas och du kan hitta tid och plats för dem här.

Tid: 10 mars kl 18:00

Plats: Pransesgården, Tjärnavägen 100, 784 50 Borlänge

Handlingar finns här och resterande publiceras på hemsidan inom kort.

Dagordning vid kretsårsmöte Naturskyddsföreningen i Borlänge

Verksamhetsberättelse 2024

Årsredovisning 2024

Verksamhetsplan 2025 Naturskyddsföreningen Borlänge

Motion om klimatets prioritering

Styrelsens förslag till svar på motion från Mats Mårtensson om att klimatfrågan ska prioriteras före biologisk mångfald i kretsens arbete

Motion om bevarandet av klotets biologiska mångfald

Styrelsens förslag till svar på motion från Mats Mårtensson om bevarandet av klotets biologiska mångfald

Motion om ekonomins betydelse för klimatet

Styrelsens förslag till svar på motion från Mats Mårtensson om ekonomins betydelse för klimatet

Välkomna!

Anmäl deltagande till: borje@wingbeats.se senast 8/3! Vi bjuder på frukt.

Vi tar gärna emot intresseanmälningar från er som vill engagera er i föreningens arbete för miljö, natur och klimat.

Den 22/1 hade ett femtontal medlemmar en guidad tur på SSAB under initierad ledning av Frej Anderssén.  Speciellt vi som aldrig varit där tidigare fick en bra genomgång av hur denna industri, utan vilken Borlänge inte blivit någon stad, fungerar i nuläget.

Beträffande framtida planerna på att lägga ner varmvalsverket får vi försöka arrangera ett möte med ledningen längre fram.

Den 21 januari hade vi möte med vattengruppen, kommunbiolog Jakob Wallin, tre representanter för Länsstyrelsen, två fiskevårdsföreningar och Signe från Fältbiologerna där vi pratade om hur vi kan ta itu med restaureringsåtgärder i Tunaån, Grängshammarsån och Noraån.

Nu är planen att kontakta några markägare för en vandring längs del av vattendragen för att diskutera med markägarna vad vi ska börja med.

När vi är inne på vattengruppens planer vill jag gärna rekommendera säsong 2 av Fiskarnas Rike på SVT Play. För dem som inte sett det finns även säsong 1 kvar på SVT Play.

Du kan enkelt bidra till skydd av natur i Borlänge genom gåvor till:

Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv

Istället för att köpa nya saker som belastar miljön på olika sätt kan du t ex ge en julgåva, födelsedagspresent eller minnesgåva till Borlänges Naturarv och skriva ut ett gåvobrev från stiftelsens hemsida.

Fortfarande är det svårt att hitta Borlänges Naturarv på Google, så gå via länken ovan!

Den 28/11 höll Erik Westholm ett engagerande föredrag på Maximteatern för ett 60-tal åhörare. Arrangörer var Naturskyddsföreningen i Borlänge och i Dalarna samt Studiefrämjandet.

Erik Westholm är kulturgeograf och professor emeritus, Sveriges Lantbruksuniversitet. Han var tidigare knuten till Institutet för Framtidsstudier och har varit ledamot av Miljövårdsberedningen och Regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, samt är ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Han har bl a deltagit i ett forskningsprojekt kallat Future Forest, men lämnade detta och skrev en kritisk bok ”Slaget om framtiden”. Han insåg att skogspolitiken drivs av alltför kortsiktig logik. Han är också själv skogsägare.

Han berättade nu om sin senaste bok som beskriver hur svenskt skogsbruk utvecklats under de senaste 150 åren enbart inriktat på ökad råvarutillgång. Monokulturer, skalfördelar, mekanisering etc. Politiken och skogsnäringen har gått hand i hand. Och nu har det kommit till vägs ände. Klimatkris och krisen för den biologiska mångfalden hotar nu vår vällevnad också på kort sikt. Tillväxten minskar i skogen. Kalhyggenas stora tid är över och nu behövs skogar som både kan ge nyttiga produkter, vara robusta mot störningar och stå för stor klimatnytta.

EU är aktiva med klimat- och naturresurslagstiftning och har tvingat ut skogsindustrin ur sin bubbla, samtidigt som den svenska regeringen hela tiden försöker försvara det ohållbara skogsbruket.

Från framtidstro till framtidsoro. Från industrisamhälle till risksamhälle. Hur undvika risker? Detta har skogsbruket oerhört svårt att hantera.

Han berörde skogsutredningen, som inte är kunskapsbaserad, utan det står detaljerat vad utredningen ska komma fram till. Ingen anmälan för hyggen under 5 ha, begränsning i överklaganden m.m. Mer intensifierat skogsbruk är mantrat.  Att bygga i trä och därmed binda kol låter bra, men det är högst 10-20 % av virket som hamnar i långtidsbundna produkter.

I miljöbalken finns kunskapskrav, men det har skogsägarna klarat sig undan. Frihet under ansvar, men man klarar sig undan krav p g a ”pågående markanvändning”, ingen blir dömd enligt Skogsvårdslagen etc. En sektor som knappt synas överhuvudtaget och omfattar 70 % av landets yta.

Om man gör en avverkningsanmälan så betalar samhället kontrollen av den. Skogsägarna hävdar att om jag tar miljöhänsyn så ska jag ha betalt för det. Orimligt!

När de stora skogsägarna har stora annonskampanjer vet man att de är rädda. 50 miljarder i vinst för svenskt skogsbruk, så det är klart att de vill försvara den modellen!

De små skogsägarnas synsätt skiljer sig från den stora skogsindustrin. Allt fler vill lämna det ensidiga kalhyggesbruket och söka ett mer naturnära skogsbruk. Skogsbruksplaner är ett sätt att stoppa den biologiska mångfalden i osynlighetspåsen, men det går att få en skogsbruksplan för naturnära skogsbruk numera.

Vi behöver ett vettigt samtal om skogen! Viljan till omställning växer ute i skogslandskapet.  Det finns hopp!

Naturskyddsföreningen, biblioteket och Studiefrämjandet arrangerade den 14/11 ett föredrag där kommunbiolog Jakob Wallin och landskapsarkitekt Matilda Aspersand berättade om kartläggning av kommunens grönområden och de värden och nyttor som Borlänges naturområden bidrar till. Ekosystemtjänster är ett annat ord för allt det vi människor får från naturen eller ekosystemen och kan delas upp i fyra olika kategorier:

Försörjande tjänster – de levererar produkter som människor får från ekosystemen till exempel mat, syre, trämaterial.

Reglerande tjänster – den nytta som människan drar av ekosystemens egna regleringsprocesser till exempel rening av luft och vatten, bullerdämpning, skydd mot översvämningar och klimatreglering.

Kulturella tjänster – de tjänster som bidrar till vår hälsa och vårt välbefinnande genom till exempel fysiska aktiviteter, sinnliga upplevelser, inspiration och sociala mötesplatser.

Stödjande tjänster – tjänster nödvändiga för att andra ekosystemtjänster ska fungera till exempel biologisk mångfald och jordbildning.

De talade också lite om miljöstrategins mål att hejda klimatförändringarna och bevara och utveckla den biologiska mångfalden.

Man berörde arbetet med en ny grönplan, som ska beskriva hela kommunens naturområden, parker och vattenmiljöer. Målet är att grönplanen ska värdera befintlig grönstrukturs betydelse för människor, djur och växter och identifiera områden och stråk som är viktiga att bevara och utveckla.

Önskade effekter på sikt är att Borlänge kommun har en grönplan som bidrar till att flera hållbarhetsmål uppnås och ekosystemtjänster tillvaratas och utvecklas, fungerar som ett underlag i fysisk planering och ger Borlänge kommun stöd i beslut om avvägningar mellan olika intressen.

Det finns mycket läsvärt på kommunens hemsida, t ex under fliken Natur, t ex Naturvårdsplanen och Planeringsunderlaget.

Eller fliken Miljö och klimat, där ni även kan hitta Grönplanen.

Man kan konstatera att kommunen har ambitiösa mål, men att vi fortfarande har en väldigt lång väg att gå för att återge naturen mera av det utrymme som vi en gång annekterat under devisen Borlänge växer, vilket det inte gör  längre.

Den 31 oktober arrangerade vi tillsammans med Biblioteket och Studiefrämjandet en politikerträff, i första hand avsedd för höstlovslediga ungdomar, som skulle kunna få svar på frågor om biologisk mångfald och klimat på kommunnivå.

Tyvärr uteblev just ungdomarna, men vi hade bjudit in även allmänheten, så det kom något femtontal åhörare i alla fall. Samtliga åtta partier i kommunfullmäktige var representerade, vilket jag är tacksam för. Som moderator hade vi Jens Runnberg från Borlänge Tidning, som skötte detta uppdrag med den äran.

Bakgrunden var bland annat Världsnaturfondens ”Living Planet Report 2024”, där organisationen drar slutsatsen att ”den visar på en skrämmande försämring av naturens tillstånd från 1970 och framåt”, samt det aktuella toppmötet COP 16 i Colombia om biologisk mångfald. Och det faktum att vi inte klarar att hålla temperaturökningen under 2 grader jämfört med förindustriell tid. Politikerna fick också ge sin syn på Borlänges sjunkande invånarantal, en trend som gällt sedan 2019. Är det bra eller dåligt ur en miljövinkel?

Samtliga politiker visar på en god vilja och förstår nog delvis vilka problem vi står inför, medan några är överdrivet optimistiska om tekniska lösningar.

För dem som läser Borlänge Tidning, kan ni läsa referat här.

(Tidigare artiklar om Naturskyddsföreningen i Borlänge kan ni som har abonnemang läsa genom att skriva in Naturskyddsföreningen i sökfältet.)

Jag kan förstå att dessa politiker är begränsade i vad de kan göra i Borlänge kommun och att mycket behöver styras lagvägen från Sveriges Riksdag och inte minst EU, men det hade ju varit bra om politikerna ville hålla med om att även här i kommunen ska 30% av mark och vattenyta skyddas och 30% av degraderad miljö återställas, i enlighet med vad bland annat Sverige lovat vid COP 15 i Montreal.

Vi måste göra stora uppoffringar i den rikaste delen av världen för att minska vårt ekologiska fotavtryck för både den biologiska mångfalden och för klimatet. Det blir definitivt enklare med färre människor än med flera, apropos att folkmängden i Borlänge kommun är på väg nedåt.

Ulf Kristersson hade en debattartikel i Svenska Dagbladet den 30/10: Varför föds det så få barn i Sverige? Låga födelsetal är något vi ser även i Västeuropa, Östeuropa, Kina, Japan, Sydkorea, Sydamerika och Nordamerika och kanske är början på något som kommer att bromsa överbefolkningen och kan få världens befolkning att vända neråt redan före 2084, då jorden annars har 2 miljarder flera människor än idag.

Ulf Kristersson inser i varje fall att man måste planera för att samhället ska klara detta. Han skriver bl a ”Kortsiktigt kan de minskade behoven inom barnomsorgen till exempel underlätta bemanningen inom äldreomsorgen. Men den viktigaste åtgärden kommer vara att stärka arbetslinjen och bättre använda de stora mänskliga resurser som redan finns i vårt land. Med en arbetslöshet på 8,5 procent och många som lämnar arbetslivet långt före pensionsåldern, finns här stora möjligheter. Incitamenten behöver öka för att arbeta lite högre upp i åldrarna och kanske borde också fler komma in tidigare på arbetsmarknaden.”

Jag vill också rekommendera en artikel av Anita Goldman i DN Kultur! Vår tids viktigaste kulturfråga avgörs nu-ingen bryr sig. Anita Goldman skriver om det sjätte massutdöendet och hur det hänger ihop med kulturell enfald och strömlinjeformning.