Debattinlägg: konflikten med varg löses inte med gevär

Naturskyddsföreningen Borlänge och Dalarna gör gemensam sak med Djurskyddet Sverige, tillsammans med Djurskyddet Dalarna, mot den problematiska licensjakten på varg som nu pågår. Debattartikeln är publicerad i Dala-Demokraten, och finns återgiven nedan. https://www.dalademokraten.se/…/ett-svek-mot-vargen…

𝙆𝙤𝙣𝙛𝙡𝙞𝙠𝙩𝙚𝙣 𝙤𝙢 𝙫𝙖𝙧𝙜𝙚𝙣 𝙡ö𝙨𝙚𝙨 𝙞𝙣𝙩𝙚 𝙢𝙚𝙙 𝙜𝙚𝙫ä𝙧

Den 2 januari börjar vinterns licensjakt på varg. I september beslutade länsstyrelserna att 75 individer ska skjutas i landet, mer än en fördubbling jämfört med i fjol. I Dalarnas län är det 14 vargar som får skjutas i två revir, Almhöjdenreviret och Tinäsreviret.

Jakten kommer att genomföras trots att vargen är skyddad enligt art- och habitatdirektivet. Populationen är liten, sårbar och inavlad och jakten kommer att utsätta stammen för mer förlust av genetiskt material och djurens sociala strukturer kommer att splittras, med stress och trauma som följd. Ändå hörs röster från jägarlobbyn om att tilldelningen är för liten.

Utifrån vargens hotade situation får jakt endast bedrivas om det inte finns någon annan lösning och om den inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Nu menar alltså myndigheterna att det inte finns någon annan lösning. Vi anser detta både vara felaktigt och inte bara ett svek mot vargstammen utan även de tamdjur som faller offer för vargen.

Den som sett en hage full av döda och svårt skadade får efter att vargangrepp vet hur fruktansvärt grym kombinationen av ett vilt rovdjur och instängslade lantbruksdjur är. Och för den som förlorar sin jakthund till vargen finns ingen tröst som hjälper. Att i detta läge ropa på skyddsjakt kommer varken få fåren eller jakthunden tillbaka. I bästa fall kan det rädda andra får och hundar, men detta är långt ifrån säkert då en förändring av strukturen hos en vargflock kan innebära en än större risk för tamdjur.

För att på allvar skydda båda vilda och tama djur måste vi börja fokusera på förebyggande arbete. Debatten och framför allt politikernas och myndigheternas beslut måste baseras på fakta och inte på bilden av vargen som orsaken till landsbygdens alla problem, en ondskefull varelse som ska elimineras.

 Men vad finns det då för förebyggande åtgärder? Jo, beroende på typ av mark kan djurhållare söka bidrag för rovdjursstängsel hos Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Men för att ge djurhållare en rimlig möjlighet att skydda sina djur krävs mer bidrag och även bidrag för underhåll av befintliga stängsel. Enligt Viltskadecenter, SLU fungerar ett femtrådigt stängsel bra mot attacker. Men det krävs underhåll. Vissa länsstyrelser erbjuder kostnadsfri röjning, vilket borde vara något för flera myndigheter att ta efter. Endast 5 % av vargangrepp på får har skett innanför rovdjursavvisande stängsel och där angrepp har skett har stängslen varit av bristande kvalitet.

Vad gäller löshundsjakt så innebär det alltid en risk för hunden. Den största risken är trafiken då en drivande hund riskerar att följa vilt över trafikerade vägar. Enligt försäkringsstatistik blir fler hundar dödade eller skadade av vildsvin eller av misstag skjutna av jägare, än skadade eller dödade av varg. SLU viltskadecenter har intervjuat ägare till vargrivna hundar och konstaterat att i hälften av fallen har hunden sökt upp vargen. Det har även gjorts försök att undersöka om vargar aktivt söker upp hundskall. Det visade sig att skall i de flesta fall hade motsatt effekt och att vargarna sökte sig bort från skallande hundar. Det finns i nuläget inget som visar att vargar söker upp hundar som skäller.

Det finns metoder för att göra en hund ointresserad av vargar. Eftersom hälften av de vargangripna hundarna själv sökt upp varg kan detta vara ett effektivt sätt att förhindra angrepp. Att träna en hund att bli ren från andra djur än det den ska jaga bör ligga i varje jägares intresse, även om det kan vara svårare med vissa raser än med andra och det krävs både tid och tålamod. Men grundlydnad och jaktträning är grunden för en god jaktkamratskap med hunden.

Naturens egna ekosystem är fantastiskt. Att utrota en art löser inte problem utan skapar bara nya. Vi behöver hitta lösningar som tar hänsyn till naturen och där vilda och tama djur kan samexistera. Konflikten kring vargen måste lösas med hjälp av forskning och dialog, inte med gevär.

Rädda den biologiska mångfalden!

Världens länder har nått ett nytt globalt ramverk för att rädda jordens biologiska mångfald, ett slags Parisavtal för naturen. Beskedet kom  den 19/12 2022 strax efter tre på morgonen lokal tid i Montreal, där FN:s miljömöte COP15 pågått i två intensiva veckor.

En av de viktigaste punkterna i det nya avtalet handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till land och till havs till 2030. Det är är mer än det tidigare globala Aichi-målet att skydda 17 procent av alla landområden och minst 10 procent av kust- och havsområden senast 2020, som inte uppnåddes, inte heller av Sverige.

Man ska också restaurera 30% av planetens degraderade land och vattensystem, utöver de 30 % som ska skyddas.

Man enades också om att avveckla  miljöskadliga subventioner för cirka 500 miljarder dollar.

Regeringarna enades också om att vidta snabba och kraftfulla åtgärder för att stoppa av människan orsakade utrotningar av hotade arter och verka för deras återhämtning.

En avgörande fråga under förhandlingarna har varit att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Enligt överenskommelsen ska de rika länderna nu öka sitt bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året till 2025, och därefter ska summan öka.

Varför är detta så viktigt? Läs gärna på t ex Kew Gardens hemsida!

Mera om COP15.

Nu måste vi se till att Sverige tar dessa mål på allvar och att politiker också förstår att det kostar pengar och att man inte kan minska anslagen till naturskydd utan istället måste öka dessa kraftigt, även på hemmaplan.

Vi får också arbeta för att även kommunerna lever upp till COP 15:s mål. Minst 30% av kommunens yta måste vara skyddad för att  bevara den biologiska mångfalden i Borlänge kommuns natur och resten får vi försöka restaurera så långt det är möjligt.

Kretsens Lussefika den 13/13

På årets Luciakväll samlades ett antal medlemmar för traditionellt Lussefika på Gammelgården.

Naturskyddsföreningen i Borlänge har en stark medlemstillströmning. Hittills i år har vi fått 87 nya medlemmar. Det började efter riksdagsvalet, men de allra flesta nya medlemmar har kommit efter att den nya regeringens politiska program Tidöavtalet och deras regeringsförklaring presenterades.

Den nya regeringen och SD har antagit ett politiskt program som riskerar att öka i stället för att minska utsläppen och som i det närmaste ignorerar naturkrisen. Dessutom avvecklas miljödepartementet. Det går inte att förhandla med klimatet eller planetens gränser! Med fler medlemmar får vi mer kraft att förändra, och vi blir fler som vill påverka politiker, sprida kunskap och bilda opinion.

Vi är mycket glada över tillströmningen av medlemmar och vi ser en kraftig föryngring i föreningen. Vi tror att många människor känner en stark oro för miljön och för framtiden och vill vara med och påverka, och att de ser vår förening som en viktig och stark aktör.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation, som funnits sedan 1909. Hela Naturskyddsföreningen hade innan tillströmningen 199 000 medlemmar. I skrivande stund är antalet nya medlemmar drygt 20 000 nationellt. Naturskyddsföreningen i Borlänge är en av de 270 kretsar som finns över hela landet.

Den nya skogsgruppen i Borlängekretsen hade sitt första möte före fikat och sedan sammanfattades årets aktiviteter kort av ordföranden. Förslag till flera verksamheter inför 2023 välkomnas. Bland annat har Anders Wijkman lovat komma upp under våren för föredrag om Tillväxtens Gränser och Earth4All.

Därefter berättade en av de tre kommunbiologerna i kommunen, Matilda Elgerud, på temat: Vad gör en kommunbiolog? Tyvärr är inte alla kommuner så lyckligt lottade att de har sådana biologer anställda.

Den nya regeringen har kraftigt minskat budgeten för skydd av natur. Ett julklappstips från kvällen: Donera pengar till Borlänges Naturarv för inköp av skyddsvärd natur, som julklapp till alla kommande generationer.

Plusgiro 210 08 05-7

Swish 123-2488773

Det finns gränser för tillväxten!

Dagens ledare, skriven av Jens Runnberg, i Borlänge Tidning kritiserar oss för att lyssna för mycket på sådana som Birger Schlaug. Ledaren är vad man lugnt kan kalla tillväxtnaivistisk.

Jag har skrivit en replik, som vi får se om de tar in i sin helhet, men annars finns den här:

”Först av allt vill jag tacka Jens Runnberg för uppmärksamheten i lördagens ledarartikel!

Jag vill påstå att Jens förväxlar tillväxt med utveckling. Som Birger Schlaug sade på föreläsningen, så är det snarare människors strävan efter ett bättre liv som drivit tillväxten, än tvärtom.

Och idag är det många människors önskan om ett bra liv, som inte ödelägger planetens biologiska mångfald och klimat, som är drivkrafter för utveckling.

Faktum är att vi med en fortsatt obegränsad tillväxt på alla områden oundvikligen går emot någon form av kollaps. Oavsett om detta beror på att naturresurserna tar slut, föroreningarna blir för stora eller att den odlingsbara marken inte räcker till.

WWF Living Planet Report 2020 som granskar tillståndet på planeten visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt har minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Under samma tid ökade befolkningen på jorden från 3,7 miljarder till 7,5 miljarder dvs en fördubbling. Nu i november passerade jordens befolkning åtta miljarder invånare enligt FN. Enligt prognoserna ska jordens befolkning nå 10,4 miljarder invånare innan befolkningskurvan vänder neråt. Alla behöver vatten, mat, bostad, energi, jobb m m.

Av alla däggdjur på jorden utgör nu Homo Sapiens 36%, människans tamdjur 60% och de vilda djuren endast 4%. Av fåglarna är bara 30% vilda, resten kycklingar, höns, kalkoner, gäss och ankor.

Inte är situationen bättre för de ryggradslösa djuren, som t ex insekterna.

Även mångfalden av svampar, lavar och växter förloras i accelererande fart.

Den höga takten vi förlorar biologisk mångfald beror bland annat på effekter av hur vi människor producerar mat och energi enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Mer än en tredjedel av världens markytor och nästan 75 procent av sötvattenresurserna används nu till odling eller boskap. Människan har drastiskt förändrat jordens livsmiljöer, enligt rapporten har tre fjärdedelar av landmiljöerna och två tredjedelar av havsmiljöerna påverkats kraftigt av mänsklig verksamhet.

Rapporten Tillväxtens gränser (eng Limits to Growth) som vetenskapsmännen i Romklubben släppte 1972 har ofta använts av tillväxtnaivister för att förlöjliga argumenten om att evig tillväxt inte är möjligt i en ändlig värld. Samtidigt tog Romklubben fram tre olika scenarion, ett standardscenario, ett teknikoptimistscenario och ett scenario med en tids nog stabiliserad värld utan tillväxt. Standardscenariot stämmer förvånansvärt väl med hur utvecklingen blivit.

Vad finns det då för alternativ till en kollaps på grund av ohejdad tillväxt? Romklubben skrev om ett jämviktstillstånd. Befolkning och kapital behöver vara konstanta utan att växa för att systemet ska bli uthålligt.

Det finns många saker vi kan göra som betyder en positiv utveckling, men som snarast minskar tillväxten. Minskat matsvinn exempelvis, innebär att mindre mat behöver produceras, vilket sänker BNP. Sänkt inomhustemperatur med 1-2 grader och bättre isolering av husen är också exempel på vad som kan sänka tillväxten mätt som BNP.

All mänsklig aktivitet som inte behöver stort flöde av oersättliga resurser eller orsakar allvarlig miljöförstöring kan fortsätta att växa i oändlighet. I detta scenario skulle alltså fritid, utbildning, kreativitet, relationer med mera kunna frodas. Otillväxt erbjuder ett alternativ till det Jens förespråkar, ett alternativ som gynnar såväl människan som miljön och leder till en annan typ av tillväxt, mänskligt blomstrande.

Långt ifrån en dystopisk tillvaro i mitt tycke. Genom att aktivt välja en begränsning av tillväxten finns möjlighet till en mjukare övergång till en värld inom planetens gränser. Alternativet med fortsatt status quo är att: ”Tillväxten kommer att hejdas av påfrestningar som inte valts av människan”. Romklubbens rapport känns också mycket dagsaktuell i sina varningar för en teknikoptimism som i bästa fall kan bota symtomen, men inte påverkar de verkliga orsakerna. Risken finns att ett för stort teknikfokus tar bort vår uppmärksamhet från det ursprungliga problemet, tillväxten i ett ändligt system, och hindra oss från att vidta effektiva åtgärder för att lösa det.

Vi tackar också för marknadsföringen av barockkvällen på torsdag och hoppas få se även Jens där. Vi hoppas på många bidrag till vår insamlingsstiftelse för markköp, för den biologiska mångfaldens och klimatets skull!

Förslaget om Mattias Svensson som föreläsare ska vi naturligtvis allvarligt överväga när vi planerar för 2023.

Tillväxtens gränser fyller femtio (tidningenvastsverige.se)

Börje Eriksson

ordförande för Borlängekretsen

Biologisk mångfald och klimat. Vad vill Borlänge Kommun?

Sverige är ett av de länder som missar de mål man förbundit sig till i Parisavtalet för klimatet 2016 och det ser inte ut som ambitionsnivån höjts med den nya regeringen, utan snarare tvärtom. Med nuvarande klimatlöften är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 – 2,6 grader. Långt över målsättningen i Parisavtalet där temperaturmålet är att hålla uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

Enbart nuvarande politik, utan nationella löften, skulle leda till en uppvärmning på 2,8 grader.

Inger Andersen, chef för UNEP (FN:s miljöprogram): ”Vi hade chansen att göra gradvisa förändringar, men nu är den tiden är över. Bara en genomgripande förändring av våra ekonomier och samhällen kan rädda oss från en accelererande klimatkatastrof.”

Den nya regeringen har avskaffat miljödepartementet och den nya miljöministern jobbar nu under klimat-och näringsminister Busch. Vid intervjuer med miljöminister Romina Pourmokhtari nämns inga nya initiativ till att skärpa Sveriges klimatmål inför FN:s årliga klimatmöte i Egypten nu i november.

Än mindre presenteras några tankar om vad man avser att göra för den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Men just nu minskar mångfalden av liv på jorden i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Det sker samtidigt som trycket på våra naturresurser ökar både på land, i sötvatten och i havet.  Bara i Sverige finns drygt 4 700 arter upptagna på Artdatabankens rödlista över hotade arter. De viktigaste påverkansfaktorerna är skogsavverkning och igenväxning av öppna landskap med ängar och hagar.

Förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot som klimatförändringarna och de båda kriserna är tätt sammanlänkade med varandra. En minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna och det går inte att lösa den ena krisen utan att ta hänsyn till den andra.

FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) ska hållas i Montreal i Kanada den 5-17 december.

Aichimålen instiftades 2010 inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) i Nagoya och skulle genomföras fram till 2020, i vissa fall till 2015. Målen handlar bland annat om att förhindra förlust av livsområden, minska föroreningar och ge finansiellt stöd till bevarandet av natur.

Ett viktigt mål i Nagoya var att åtminstone 17% av landarealen (inklusive sötvatten) skulle vara formellt skyddad och 10% av haven senast 2020!

Regeringen skrev i en proposition 2014 att till 2020 ska minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden vara skyddade eller bevarade på olika sätt.

Redan 2021 konstaterade Naturskyddsföreningen och World Wildlife Fund att Sverige inte nått ett enda av målen till 2020.

I Montreal förväntas målen sättas till att minst 30% av land- och havsareal ska vara formellt skyddad senast 2030 och att resten ska skötas på ett hållbart sätt, inklusive återställning av förstörda områden.

3,9% av Borlänge Kommun är formellt skyddad som kommunala eller statliga reservat. Det ökar till 4,9% om alla Länsstyrelsens planer på nya naturreservat går i lås och då ligger Borlänge ändå bra till jämfört med många andra kommuner i Dalarna.

Och Borlänge har också haft en relativt ambitiös miljöstrategi.

Men vad har den nya kommunledningen för ambitioner? Ska vi se avskaffande av miljönämnden som uttryck för sänkta ambitioner, precis som vi tolkar nedläggningen av miljödepartementet? (mer…)

Bättre liv istället för tillväxt!

Lördagen den 22 oktober hade vi bjudit in Birger Schlaug att föreläsa på Maximteatern i Borlänge. Ett samarrangemang med ABF.

Han  talade  på temat vad vi ska ha samhället till.

Utan tillväxt stannar utvecklingen?  Beviset finns ju i våra föräldrars och morföräldrars marsch ut ur fattigdom, hur vi fått moderna bostäder med rinnande varmt vatten och wc, mat i kylskåp och möjlighet för de flesta familjer att köpa bil och kanske till och med sommarstuga.

Eller är det människors strävan efter bättre liv som gett oss allt det goda – och är det denna strävan som också lett till ekonomisk tillväxt?

Han beskrev hur både liberalismens, marxismens och konservatismens ideologer beskrivit strävan att få ett bättre liv som drivkrafter, inte tillväxten.

Men dagens politiker, ekonomer och andra frågar istället: Hur får vi tillväxt? Jo, genom att jobba mer, konsumera mer, producera mer, jobba mer, konsumera mer. Vi har blivit kuggar i ett hjul som snurrar allt fortare och som håller på att gröpa ur planeten. Och vår egen värdighet. Vi har reducerat oss själva till verktyg för att hålla igång ekonomisk tillväxt oavsett om vi behöver det för våra behov eller inte. Det är tillväxt och konsumtionsvanor som håller på att ta kål på vår planet!

Ett hundratal åhörare fick nya infallsvinklar, men man kan fråga sig varför inte politikerna som vi bjudit in kom för att lyssna och lära.

Klädbytardag – en uppskattad tilldragelse

Under lördagen bytte drygt 150 plagg ägare då Naturskyddsföreningen Borlänge, ABF Borlänge, Miljöförbundet Jordens Vänner och Röda Korset anordnade klädbytardag. Ett stort tack till alla som var med och hjälpte till, och som kom för att återbruka för ett mer hållbart samhälle 🌿 💚
Vi återkommer med fler liknande events framöver. Så länge kan vi tipsa om klädbytardag i Falun 12 november https://www.facebook.com/events/650177393079358/

Allt hänger ihop…

De svenska rovdjuren hotas idag av ett hårt jakttryck (skyddsjakt, licensjakt och tjuvjakt), men i vissa fall också inavel. Och inte minst av politiken!

Riksdagen vill t ex sänka lägstanivån för vargstammen från 300 individer till 170, när det i själva verket skulle behövas långt flera än 300 individer och regelbunden invandring österifrån till Sverige för en frisk vargpopulation.

Flera politiska partier tror de har framgångar på landsbygden med en rovdjurskritisk och populistisk åsikt om att vi har för många rovdjur, som skulle hota folks försörjningsmöjligheter eller som skrämmer människor. Partier som i andra sammanhang gärna beskriver sig som bekymrade om både klimat och biologisk mångfald, i varje fall när de tror att det är det väljarna vill höra. Att minska vargstammen tar de som är rädda bara som bevis på att de haft rätt hela tiden.

Det finns bättre metoder, som ökad kunskap om rovdjuren och deras roll i ekosystemet.

I en tid när den biologiska mångfalden hela tiden trängs tillbaka av människans ökande anspråk på livsutrymme för sig själv, behöver vi lära oss mera om hur vi skyddar den mångfald vi har kvar. Naturen är inte till för människan, den har sitt egenvärde! Och utan den, vad är kvar av människan?

Hans Ring som är styrelsemedlem i Svenska Rovdjursföreningen och naturfotograf och väl bekant med rovdjurens nödvändighet för fungerande ekosystem höll lördagen den 1 oktober ett fint föredrag om ekosystemens uppbyggnad med topprovdjuren som reglerar i systemen. Läs gärna mera på Svenska Rovdjursföreningen | Rovdjur !

Vi kunde önskat att flera åhörare hade deltagit, speciellt politiker och andra beslutsfattare.

Sprid gärna kunskaper från föredraget vidare!

Här finns en underbar liten film som också beskriver betydelsen av intakta ekosystem med hjälp av rovdjur:

How wolves change rivers.

Finns det idéer därute om projekt som kan få LONA-bidrag?

LONA är den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård.

Inom LONA finns tre bidragsområden – ordinarie LONA, LONA våtmark och år 2020–2022 även pollineringsprojekt inom LONA. Det som skiljer områdena åt är att våtmarksprojekt inom LONA kan beviljas bidrag med upp till 90 procent, medan bidrag inom pollinering och ordinarie LONA kan ges med upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader.

Det är kommunerna som söker bidraget, så den som har ett angeläget projekt bör kontakta kommunen snarast, eftersom kommunens ansökan måste vara inne senast 1 december. Kontakta i första hand kommunbiologerna för att diskutera idén!

Läs mera här: LONA – Lokala naturvårdssatsningen (naturvardsverket.se)

Stoppa kalhyggesbruket!

Naturskyddsföreningen har länge ansett att kalhyggen hotar den biologiska mångfalden och dessutom är en styggelse ur klimatsynpunkt.

Skogsindustrin, som är en av de starkaste lobbygrupperna som finns i Sverige, har framhärdat att det som är bra för dem naturligtvis är bra för miljön. Det har regeringen hittills gått på, trots att EU vill stoppa det.

Nu kommer nya starka fakta i saken om hur Dalarna drabbas av kalhyggesbruket. SLU Artdatabanken har på uppdrag av WWF analyserat vad som händer skogen.

Läs pressreleasen från WWF här!

Läs hela rapporten här: https://www.wwf.se/dokument/skogliga-arter-som-hotas-av-modernt-skogsbruk/