Måndagen den 13/3 höll Naturskyddsföreningens Borlängekrets sitt årsmöte på Matjes Emils Gård under ordförandeskap av Anders Lidén. Sedan föregående årsmöte har kretsen haft en hög aktivitet och en god medlemstillströmning.

Ett trettiotal medlemmar deltog med engagemang i både formaliteter och diskussioner. Antalet styrelseledamöter utökades till nio, varav tre är nya för den här mandatperioden. Ordförande för kretsen blir under ytterligare ett år Börje Eriksson. Verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning samt verksamhetsplanen för 2023 godkändes och kommer att ligga på Borlängekretsens hemsida, liksom årsmötesprotokollet när det är justerat. Under 2023 satsar vi fortsatt på opinionsbildning, utbildning(föreläsningar), exkursioner, skydd av natur i alla former och även samverkan med andra för skydd av natur, miljö och klimat.

Mötet avslutades med ett fascinerade föredrag om solenergi, både solel och solvärme, och dess fördelar och nackdelar. Ett stort tack till den framstående experten Klaus Lorenz!

Sverige är ett av de länder som missar de mål man förbundit sig till i Parisavtalet för klimatet 2016. Med nuvarande klimatlöften är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 – 2,8 grader. Långt över målsättningen i Parisavtalet att hålla uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

Jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning står tillsammans för nästan en fjärdedel av människans totala utsläpp av växthusgaser. Att upphöra med intensivt skogsbruk som släpper ut växthusgaser (metan, lustgas och koldioxid) och istället bevara naturskog och återställa skadad natur till naturliga ekosystem som fångar upp koldioxid är nödvändigt. Det gäller också att återställa våtmarker, använda skonsammare jordbruksmetoder samt minska konsumtionen av kött och fisk m m.

Det finns nästan inga andra länder i världen som har påverkat sina egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige har gjort de senaste 50 – 60 åren med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk. Naturliga skogar har ersatts med plantager, som skogsindustrin ändå vill kalla skog.

EU anser att vi för klimatets skull behöver skydda minst 30 % av all mark och vattenyta i världen, i Sverige, i Dalarna och givetvis även i Borlänge kommun permanent i ekologiskt representativa och sammanlänkade områden.

Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Men just nu minskar mångfalden av liv på jorden i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Det sker samtidigt som trycket på våra naturresurser ökar både på land, i sötvatten och i havet.  Bara i Sverige finns drygt 4 700 arter upptagna på Artdatabankens rödlista över hotade arter. De viktigaste påverkansfaktorerna är skogsavverkning och igenväxning av öppna landskap med ängar och hagar.

Förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot som klimatförändringarna och de båda kriserna är tätt sammanlänkade med varandra. En minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna och det går inte att lösa den ena krisen utan att ta hänsyn till den andra.

Vid FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) i Montreal i Kanada den 5-17 december sattes målen till att minst 30% av all land- och havsareal ska vara formellt skyddad senast 2030 och att resten ska skötas på ett hållbart sätt, inklusive återställning av förstörda områden.

När regeringen skurit ner anslagen för skydd av naturen kraftigt behöver vi hjälp av frivilliga krafter och du kan som företagare bidra till att skydda både klimatet och den biologiska mångfalden genom donationer till Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv. Vi använder pengarna uteslutande för inköp av skyddsvärd natur!

En gåva kan i någon mån kompensera för gamla utsläpp av växthusgaser eller annan miljöpåverkan. Alla givare blir uppmärksammade på vår hemsida och Facebooksida.

Plusgiro 210 08 05-7. Swish 123-2488773

Tack för din Gåva!

Börje Eriksson

Ordförande för Naturskyddsföreningen i Borlänge

Sedan en tid samlas klimataktivister varje fredag kl 17.00 vid gångtunneln mellan Kupolen och Ikea, närmast Kupolen. Vill du vara med så finns några skyltar/plakat på plats och vid behov kommer man överens om ett tillfälle att göra flera.

 Men vad finns det då för förebyggande åtgärder? Jo, beroende på typ av mark kan djurhållare söka bidrag för rovdjursstängsel hos Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Men för att ge djurhållare en rimlig möjlighet att skydda sina djur krävs mer bidrag och även bidrag för underhåll av befintliga stängsel. Enligt Viltskadecenter, SLU fungerar ett femtrådigt stängsel bra mot attacker. Men det krävs underhåll. Vissa länsstyrelser erbjuder kostnadsfri röjning, vilket borde vara något för flera myndigheter att ta efter. Endast 5 % av vargangrepp på får har skett innanför rovdjursavvisande stängsel och där angrepp har skett har stängslen varit av bristande kvalitet. (mer …)

Världens länder har nått ett nytt globalt ramverk för att rädda jordens biologiska mångfald, ett slags Parisavtal för naturen. Beskedet kom  den 19/12 2022 strax efter tre på morgonen lokal tid i Montreal, där FN:s miljömöte COP15 pågått i två intensiva veckor.

En av de viktigaste punkterna i det nya avtalet handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till land och till havs till 2030. Det är är mer än det tidigare globala Aichi-målet att skydda 17 procent av alla landområden och minst 10 procent av kust- och havsområden senast 2020, som inte uppnåddes, inte heller av Sverige.

Man ska också restaurera 30% av planetens degraderade land och vattensystem, utöver de 30 % som ska skyddas.

Man enades också om att avveckla  miljöskadliga subventioner för cirka 500 miljarder dollar.

Regeringarna enades också om att vidta snabba och kraftfulla åtgärder för att stoppa av människan orsakade utrotningar av hotade arter och verka för deras återhämtning.

En avgörande fråga under förhandlingarna har varit att rika länder ska stötta utvecklingsländer med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Enligt överenskommelsen ska de rika länderna nu öka sitt bidrag till fattigare länder till 20 miljarder dollar om året till 2025, och därefter ska summan öka.

Varför är detta så viktigt? Läs gärna på t ex Kew Gardens hemsida!

Mera om COP15.

Nu måste vi se till att Sverige tar dessa mål på allvar och att politiker också förstår att det kostar pengar och att man inte kan minska anslagen till naturskydd utan istället måste öka dessa kraftigt, även på hemmaplan.

Vi får också arbeta för att även kommunerna lever upp till COP 15:s mål. Minst 30% av kommunens yta måste vara skyddad för att  bevara den biologiska mångfalden i Borlänge kommuns natur och resten får vi försöka restaurera så långt det är möjligt.

På årets Luciakväll samlades ett antal medlemmar för traditionellt Lussefika på Gammelgården.

Naturskyddsföreningen i Borlänge har en stark medlemstillströmning. Hittills i år har vi fått 87 nya medlemmar. Det började efter riksdagsvalet, men de allra flesta nya medlemmar har kommit efter att den nya regeringens politiska program Tidöavtalet och deras regeringsförklaring presenterades.

Den nya regeringen och SD har antagit ett politiskt program som riskerar att öka i stället för att minska utsläppen och som i det närmaste ignorerar naturkrisen. Dessutom avvecklas miljödepartementet. Det går inte att förhandla med klimatet eller planetens gränser! Med fler medlemmar får vi mer kraft att förändra, och vi blir fler som vill påverka politiker, sprida kunskap och bilda opinion.

Vi är mycket glada över tillströmningen av medlemmar och vi ser en kraftig föryngring i föreningen. Vi tror att många människor känner en stark oro för miljön och för framtiden och vill vara med och påverka, och att de ser vår förening som en viktig och stark aktör.

Naturskyddsföreningen är Sveriges största miljöorganisation, som funnits sedan 1909. Hela Naturskyddsföreningen hade innan tillströmningen 199 000 medlemmar. I skrivande stund är antalet nya medlemmar drygt 20 000 nationellt. Naturskyddsföreningen i Borlänge är en av de 270 kretsar som finns över hela landet.

Den nya skogsgruppen i Borlängekretsen hade sitt första möte före fikat och sedan sammanfattades årets aktiviteter kort av ordföranden. Förslag till flera verksamheter inför 2023 välkomnas. Bland annat har Anders Wijkman lovat komma upp under våren för föredrag om Tillväxtens Gränser och Earth4All.

Därefter berättade en av de tre kommunbiologerna i kommunen, Matilda Elgerud, på temat: Vad gör en kommunbiolog? Tyvärr är inte alla kommuner så lyckligt lottade att de har sådana biologer anställda.

Den nya regeringen har kraftigt minskat budgeten för skydd av natur. Ett julklappstips från kvällen: Donera pengar till Borlänges Naturarv för inköp av skyddsvärd natur, som julklapp till alla kommande generationer.

Plusgiro 210 08 05-7

Swish 123-2488773

Dagens ledare, skriven av Jens Runnberg, i Borlänge Tidning kritiserar oss för att lyssna för mycket på sådana som Birger Schlaug. Ledaren är vad man lugnt kan kalla tillväxtnaivistisk.

Jag har skrivit en replik, som vi får se om de tar in i sin helhet, men annars finns den här:

”Först av allt vill jag tacka Jens Runnberg för uppmärksamheten i lördagens ledarartikel!

Jag vill påstå att Jens förväxlar tillväxt med utveckling. Som Birger Schlaug sade på föreläsningen, så är det snarare människors strävan efter ett bättre liv som drivit tillväxten, än tvärtom.

Och idag är det många människors önskan om ett bra liv, som inte ödelägger planetens biologiska mångfald och klimat, som är drivkrafter för utveckling.

Faktum är att vi med en fortsatt obegränsad tillväxt på alla områden oundvikligen går emot någon form av kollaps. Oavsett om detta beror på att naturresurserna tar slut, föroreningarna blir för stora eller att den odlingsbara marken inte räcker till.

WWF Living Planet Report 2020 som granskar tillståndet på planeten visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt har minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Under samma tid ökade befolkningen på jorden från 3,7 miljarder till 7,5 miljarder dvs en fördubbling. Nu i november passerade jordens befolkning åtta miljarder invånare enligt FN. Enligt prognoserna ska jordens befolkning nå 10,4 miljarder invånare innan befolkningskurvan vänder neråt. Alla behöver vatten, mat, bostad, energi, jobb m m.

Av alla däggdjur på jorden utgör nu Homo Sapiens 36%, människans tamdjur 60% och de vilda djuren endast 4%. Av fåglarna är bara 30% vilda, resten kycklingar, höns, kalkoner, gäss och ankor.

Inte är situationen bättre för de ryggradslösa djuren, som t ex insekterna.

Även mångfalden av svampar, lavar och växter förloras i accelererande fart.

Den höga takten vi förlorar biologisk mångfald beror bland annat på effekter av hur vi människor producerar mat och energi enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Mer än en tredjedel av världens markytor och nästan 75 procent av sötvattenresurserna används nu till odling eller boskap. Människan har drastiskt förändrat jordens livsmiljöer, enligt rapporten har tre fjärdedelar av landmiljöerna och två tredjedelar av havsmiljöerna påverkats kraftigt av mänsklig verksamhet.

Rapporten Tillväxtens gränser (eng Limits to Growth) som vetenskapsmännen i Romklubben släppte 1972 har ofta använts av tillväxtnaivister för att förlöjliga argumenten om att evig tillväxt inte är möjligt i en ändlig värld. Samtidigt tog Romklubben fram tre olika scenarion, ett standardscenario, ett teknikoptimistscenario och ett scenario med en tids nog stabiliserad värld utan tillväxt. Standardscenariot stämmer förvånansvärt väl med hur utvecklingen blivit.

Vad finns det då för alternativ till en kollaps på grund av ohejdad tillväxt? Romklubben skrev om ett jämviktstillstånd. Befolkning och kapital behöver vara konstanta utan att växa för att systemet ska bli uthålligt.

Det finns många saker vi kan göra som betyder en positiv utveckling, men som snarast minskar tillväxten. Minskat matsvinn exempelvis, innebär att mindre mat behöver produceras, vilket sänker BNP. Sänkt inomhustemperatur med 1-2 grader och bättre isolering av husen är också exempel på vad som kan sänka tillväxten mätt som BNP.

All mänsklig aktivitet som inte behöver stort flöde av oersättliga resurser eller orsakar allvarlig miljöförstöring kan fortsätta att växa i oändlighet. I detta scenario skulle alltså fritid, utbildning, kreativitet, relationer med mera kunna frodas. Otillväxt erbjuder ett alternativ till det Jens förespråkar, ett alternativ som gynnar såväl människan som miljön och leder till en annan typ av tillväxt, mänskligt blomstrande.

Långt ifrån en dystopisk tillvaro i mitt tycke. Genom att aktivt välja en begränsning av tillväxten finns möjlighet till en mjukare övergång till en värld inom planetens gränser. Alternativet med fortsatt status quo är att: ”Tillväxten kommer att hejdas av påfrestningar som inte valts av människan”. Romklubbens rapport känns också mycket dagsaktuell i sina varningar för en teknikoptimism som i bästa fall kan bota symtomen, men inte påverkar de verkliga orsakerna. Risken finns att ett för stort teknikfokus tar bort vår uppmärksamhet från det ursprungliga problemet, tillväxten i ett ändligt system, och hindra oss från att vidta effektiva åtgärder för att lösa det.

Vi tackar också för marknadsföringen av barockkvällen på torsdag och hoppas få se även Jens där. Vi hoppas på många bidrag till vår insamlingsstiftelse för markköp, för den biologiska mångfaldens och klimatets skull!

Förslaget om Mattias Svensson som föreläsare ska vi naturligtvis allvarligt överväga när vi planerar för 2023.

Tillväxtens gränser fyller femtio (tidningenvastsverige.se)

Börje Eriksson

ordförande för Borlängekretsen

Sverige är ett av de länder som missar de mål man förbundit sig till i Parisavtalet för klimatet 2016 och det ser inte ut som ambitionsnivån höjts med den nya regeringen, utan snarare tvärtom. Med nuvarande klimatlöften är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 – 2,6 grader. Långt över målsättningen i Parisavtalet där temperaturmålet är att hålla uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

Enbart nuvarande politik, utan nationella löften, skulle leda till en uppvärmning på 2,8 grader.

Inger Andersen, chef för UNEP (FN:s miljöprogram): ”Vi hade chansen att göra gradvisa förändringar, men nu är den tiden är över. Bara en genomgripande förändring av våra ekonomier och samhällen kan rädda oss från en accelererande klimatkatastrof.”

Den nya regeringen har avskaffat miljödepartementet och den nya miljöministern jobbar nu under klimat-och näringsminister Busch. Vid intervjuer med miljöminister Romina Pourmokhtari nämns inga nya initiativ till att skärpa Sveriges klimatmål inför FN:s årliga klimatmöte i Egypten nu i november.

Än mindre presenteras några tankar om vad man avser att göra för den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Men just nu minskar mångfalden av liv på jorden i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Det sker samtidigt som trycket på våra naturresurser ökar både på land, i sötvatten och i havet.  Bara i Sverige finns drygt 4 700 arter upptagna på Artdatabankens rödlista över hotade arter. De viktigaste påverkansfaktorerna är skogsavverkning och igenväxning av öppna landskap med ängar och hagar.

Förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot som klimatförändringarna och de båda kriserna är tätt sammanlänkade med varandra. En minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna och det går inte att lösa den ena krisen utan att ta hänsyn till den andra.

FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) ska hållas i Montreal i Kanada den 5-17 december.

Aichimålen instiftades 2010 inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) i Nagoya och skulle genomföras fram till 2020, i vissa fall till 2015. Målen handlar bland annat om att förhindra förlust av livsområden, minska föroreningar och ge finansiellt stöd till bevarandet av natur.

Ett viktigt mål i Nagoya var att åtminstone 17% av landarealen (inklusive sötvatten) skulle vara formellt skyddad och 10% av haven senast 2020!

Regeringen skrev i en proposition 2014 att till 2020 ska minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden vara skyddade eller bevarade på olika sätt.

Redan 2021 konstaterade Naturskyddsföreningen och World Wildlife Fund att Sverige inte nått ett enda av målen till 2020.

I Montreal förväntas målen sättas till att minst 30% av land- och havsareal ska vara formellt skyddad senast 2030 och att resten ska skötas på ett hållbart sätt, inklusive återställning av förstörda områden.

3,9% av Borlänge Kommun är formellt skyddad som kommunala eller statliga reservat. Det ökar till 4,9% om alla Länsstyrelsens planer på nya naturreservat går i lås och då ligger Borlänge ändå bra till jämfört med många andra kommuner i Dalarna.

Och Borlänge har också haft en relativt ambitiös miljöstrategi.

Men vad har den nya kommunledningen för ambitioner? Ska vi se avskaffande av miljönämnden som uttryck för sänkta ambitioner, precis som vi tolkar nedläggningen av miljödepartementet? (mer …)

Lördagen den 22 oktober hade vi bjudit in Birger Schlaug att föreläsa på Maximteatern i Borlänge. Ett samarrangemang med ABF.

Han  talade  på temat vad vi ska ha samhället till.

Utan tillväxt stannar utvecklingen?  Beviset finns ju i våra föräldrars och morföräldrars marsch ut ur fattigdom, hur vi fått moderna bostäder med rinnande varmt vatten och wc, mat i kylskåp och möjlighet för de flesta familjer att köpa bil och kanske till och med sommarstuga.

Eller är det människors strävan efter bättre liv som gett oss allt det goda – och är det denna strävan som också lett till ekonomisk tillväxt?

Han beskrev hur både liberalismens, marxismens och konservatismens ideologer beskrivit strävan att få ett bättre liv som drivkrafter, inte tillväxten.

Men dagens politiker, ekonomer och andra frågar istället: Hur får vi tillväxt? Jo, genom att jobba mer, konsumera mer, producera mer, jobba mer, konsumera mer. Vi har blivit kuggar i ett hjul som snurrar allt fortare och som håller på att gröpa ur planeten. Och vår egen värdighet. Vi har reducerat oss själva till verktyg för att hålla igång ekonomisk tillväxt oavsett om vi behöver det för våra behov eller inte. Det är tillväxt och konsumtionsvanor som håller på att ta kål på vår planet!

Ett hundratal åhörare fick nya infallsvinklar, men man kan fråga sig varför inte politikerna som vi bjudit in kom för att lyssna och lära.