Sedan den industriella revolutionen, som möjliggjordes av billig fossil energi, (kol, olja och naturgas) har jordens befolkning ökat från cirka 1 miljard i början av 1800-talet till drygt 7,8 miljarder idag. Och jordens befolkning ökar fortfarande. Samtidigt har vars och ens ekologiska fotavtryck ökat drastiskt.

Samtidigt som folks levnadsstandard ökat betydligt har allt detta skett till priset av en planet i kris: En snabb minskning av biologisk mångfald, det sjätte massutdöendet, större än det senaste som inträffade för 65 miljoner år sedan. Och en hotande klimatkatastrof, just p g a de fossila bränslen, som var själva förutsättningen för det ”moderna” samhället.

Biologisk mångfald

Bevarandet av biologisk mångfald är en av mänsklighetens största ödesfrågor och världens forskare är eniga om att vi fortfarande kan vända den negativa trenden. Men för att lyckas måste vi skapa en hållbar relation till allt liv vi delar planeten med. (mer …)

Den 28 mars hölls årsstämman på Gammelgården i Borlänge, med 22 deltagare.

Två styrelsemedlemmar lämnade och till den nya styrelsen invaldes istället Emma Eurenius och Olle Rydell. Börje Eriksson fick fortsatt förtroende att leda styrelsens arbete.

Till ny valberedning utsågs Bernt Belt och Stig Hermansson.

Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan antogs.

Hela protokollet kommer att läggas ut på hemsidan efter signeringar.

Efter avslutade stämmoförhandlingar höll Anders Janols ett uppskattat föredrag om Ängssvampar i Dalarna.

Släck för vår enda planet

2007 startade Earth Hour av World Wildlife Fund m fl som en solidarisk manifestation för att skicka makthavare en tydlig signal att agera – för klimatet och vår planet. Just nu kan frågor som rör klimat och miljö kännas långt borta på grund av den svåra situation som råder för miljontals människor i vår närhet. I år vill vi uppmuntra alla till att släcka lampan för att visa att vi står eniga i viljan om att skapa en bättre värld. Läs mer här.
Vi önskar alla en fin Earth Hour imorgon! 💚🌍

Så kan du delta

Släcka belysningen, javisst. Men vad kan du göra utöver det? För många har Earth Hour blivit en speciell och högtidlig stund. Det finns mycket du kan göra – både innan, under och efter timmen. WWF har samlat tips för en extra mysig, fin och minnesvärd Earth Hour. Du kan till exempel bjuda in till mörkermiddag, fixa en perfekt låtlista, delta i Primetimes quiz eller titta på stjärnhimlen och mysa med levande ljus!  Du hittar alla tips här.

Världens utsläpp måste enligt FNs klimatpanel halveras till år 2030 för att vi ska nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Om det ska vara möjligt måste utsläppen minska NU – inte långt in i framtiden.

WWF kräver en bindande utsläppsbudget som sätter en gräns för hur mycket växthusgaser Sverige får släppa ut.

En utsläppsbudget behövs för att:

• Sverige ska uppfylla sin del av Parisavtalet.
• För att vi ska ta vårt ansvar nu och inte lämna över åtgärder och konsekvenser till kommande generationer

Skriv på för klimatet!

Skriv på vår namninsamling och kräv att Sverige tar sitt ansvar: 

Efter decennier av kalhyggesbruk återstår inte mycket naturskog i vårt land.

Som i tropisk regnskog har stora plantager med monokulturer ersatt den skog som tidigare kännetecknades av mångfald och stabilitet, hos oss inte med oljepalm utan med gran- eller tallplantager. Skogsindustrins lobbyister kallar även dessa plantager för skog, vilket leder till viss förvirring. De hävdar t ex att vi aldrig haft så mycket skog som nu. Man kan säga att skogsindustrin inte ser skogen för alla träden.

Naturskyddsföreningen arrangerade därför en temakväll för medlemmar den 23 mars kl 18:00 på  Fornby Folkhögskola. En alltför liten, men tapper, skara deltog.

Kommunbiologen Mathilda Elgerud berättade om hur Borlänge kommun arbetar med sina skogsinnehav och gick igenom olika former av skydd som finns i nuläget. Amanda Tas på Skydda Skogen gick igenom hoten mot skogens naturvärden, skogen som kolfälla och hur kalhyggesbruk orsakar betydande utsläpp av växthusgaser och även hur den biologiska mångfalden är under attack. Lars-Erik Nilsson berättade om den stora inventeringen av Gyllbergens Skogsrike som gjordes för några år sedan, om inventering och om signalarter. Niklas Trogen från Stora Enso skog berättade om hur man där arbetar för ett varsamt skogsbruk, så långt det går.

Hur kan vi skydda och bevara skogen? Hur går vi vidare? I diskussionen medverkade också representant från LRF samt en privat skogsägare.

Naturskyddsföreningen informerade om att det nu finns möjlighet att sälja eller donera skog och mark till Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv!

🌳 Att skogar är viktiga för den biologiska mångfalden, som kolsänka och som en produktresurs i sig, har varit känt sedan länge. Nu visar ny data att skogar hjälper till att hålla jorden minst en halv grad svalare – vilket är av betydelse bland annat för att kunna uppnå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Skogar ger oss försvar mot de värsta scenarierna för global uppvärmning, säger Michael Coe, medförfattare till studien, till The Guardian.

Kära naturvänner, 

Över en natt stod det klart att vi befinner oss i en helt ny verklighet. Vi följer med stigande oro den hemska utvecklingen i Ukraina och våra tankar är med den ukrainska befolkningen.

Rysslands invasion av Ukraina har skördat liv, drivit hundratusentals människor på flykt och satt världen i skräck. Kriget kommer även att få långtgående konsekvenser för arbetet för miljö, demokrati och mänskliga rättigheter i Ukraina.

Kollegor i vår samarbetsorganisation Ecoaction, Ukrainas största miljöorganisation, drabbas hårt av situationen. De jobbar under svår press just nu och de anställda har tvingats fly Kyiv. Vi följer deras situation nära och söker vägar att stötta dem.

I ljuset av denna oroväckande utveckling kan frågor och klimat och natur kännas långt borta.

Men, precis som vår systerorganisation Ecoaction vill finna sätt att så fort som möjligt arbeta vidare, så fortsätter vi att arbeta med vårt uppdrag. Klimat- och naturkrisen är fortsatt akut och känner inga landsgränser. Något som ytterligare underströks av den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som konstaterar att klimatförändringarna hotar hela mänsklighetens och ekosystemens överlevnad och läget är värre än befarat.

Som Sveriges största miljöorganisation vill vi uttrycka vårt stöd till och vår solidaritet med Ukraina och våra vänner och kollegor som kämpar för sina liv och sitt lands demokrati och frihet. Vi hoppas på att fred, demokrati och godhet ska segra över den ondska som vi nu bevittnar. Och vi fortsätter att stå upp för naturen, det är vårt ansvar att inte låta destruktiva krafter lamslå vårt viktiga arbete.

Karin Lexén
Generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Johanna Sandahl
Ordförande, Naturskyddsföreningen

Upprop: Stoppa Europas fossilberoende av Ryssland

Sverige och andra länders import av rysk olja och gas innebär stora inkomster som till stor del finansierar Putins krig i Ukraina. Samtidigt skadar koldioxidutsläpp från fossila bränslen klimatet och vår planet. För att elförsörjningen ska bli hållbar och trygg i Sverige, EU och globalt behöver vi ställa om till förnybar energi och avsluta beroendet av fossila bränslen. De senaste dagarnas oroliga omvärldsutveckling belyser ytterligare behovet att gå mot ett 100 procent förnybart energisystem.

Tillsammans med 450 organisationer från 49 länder ställer sig Naturskyddsföreningen därför nu bakom ett upprop som manar EU med flera att omedelbart strypa importen av rysk olja och gas. Putins krig mot Ukraina måste stoppas!

Läs uppropet här.

Naturskyddsförenigen❤️Екодія

Ecoaction är Ukrainas största miljöorganisation och en av Naturskyddsföreningens samarbetsorganisationer. De bedriver politiskt påverkansarbete, informerar och mobiliserar den ukrainska allmänheten. Du kan följa deras – just nu extra modiga – arbete via Twitter @ecodiya.

Kallelse till Borlängekretsens årsmöte!

Medlemmarna är välkomna till vårt årsmöte på Gammelgården i Borlänge måndagen den 28 mars kl 18:00. Efter mötesförhandlingar avslutas med föredrag: ”Från Dalarnas ängsmarker under 15 år”, av Anders Janols.

Se årsmöteshandlingar under fliken Om föreningen!

Den 19/2 samlades ett 60-tal personer för att lyssna till ett utmärkt föredrag av Leif Lithander, f d intendent på Göteborgs Naturhistoriska museum, numera verksam på Göteborgs universitet och som ordförande för Mölndals Naturskyddsförening.

Vi spelade inte in föredraget, men innehållet stämmer ganska väl med detta: Världens farligaste djur

Efter föredraget stod det väl ganska klart varför också Internationella Naturvårdsunionen, där bl a Svenska Naturskyddsföreningen är medlem, erkänner att även befolkningsfrågan behöver adresseras.

Se även: www.natverketpopulation.com !

Från första början var skogen kollektivt ägd eller ägarlös. I Bergslagen behövdes redan under 1600-talet stora mängder trä för bergshantering och staten tog hand om stor del av skogen och under 1800-talet såldes dessa skogar till bruken, vilket förklarar att fortfarande stor del av skogsinnehavet i Mellansverige och upp längs Norrlandskusten är bolagsägt.

Först i början av 1800-talet började skogsägandet i andra delar av Sverige. I slutet av 1800-talet köpte skogsföretagen upp stora delar av skogen i norra Svealand och i Norrland, fram tills lagen förbjöd dem att köpa upp mera mark i början av 1900-talet. Sveriges skogar var i slutet av 1800-talet skövlade på många håll, men 1903 års skogsvårdslag innebar att all skog skulle återplanteras.

Skogsindustrins lobbyverksamhet använder argumentet att Sverige aldrig haft så mycket skog som nu. Det är sant om man med ”skog” menar antalet träd, men de förmår inte se skogen för alla träd.

Mindre privata skogsägare får fortfarande inte sälja sin mark till ett aktiebolag, bara till en annan enskild ägare. Däremot är det mera regel än undantag att man lägger ut avverkningen på entreprenad till större bolag som Mellanskog, Moelven m fl.

Det finns nästan inga andra länder i världen som har påverkat sina egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige har gjort de senaste 50-60 åren med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk. (mer …)

Många medlemmar och andra naturvänner vill satsa på elektrifiering av samhället, för att minska klimatpåverkan. Samtidigt tycker många att vi inte ska ha flera gruvor med mineralbrytning i Sverige.

Det är uppriktigt sagt svårt att ha båda ståndpunkterna med tanke på under vilka omständigheter kobolt bryts i Kongo för att tillverka batterier.

Här är en artikel om en pågående tragedi i Kongo för att tillfredsställa våra behov, om att bryta kobolt (tryck på länken), och då nämns inte alls miljöproblemen av brytningen.

Man kan som medlem ha olika åsikter om hur vi ska uppnå ett hållbart samhälle. Riksföreningen är för vindkraft, många kretsar är emot om man riskerar att få vindkraftparken i närområdet. En del är för kärnkraft, andra är emot. Några tror på grön tillväxt, andra inte och en del vill drastiskt sänka konsumtion och produktion, vad man kan kalla ”nerväxt”.

Vi har i alla fall det gemensamt att vi vill skydda naturen, stoppa den drastiska minskningen av biologisk mångfald och hejda klimatförändringarna.

Vi har många medlemmar, inklusive familjemedlemmar, som inte lämnat vare sig personnummer eller mailadress.

Utan personnummer räknas inte medlemmarna vid inrapportering till Riksförbundet.

Utan mailadress har vi svårt att kommunicera mer er.

På den här länken kan man skriva in sin familjs uppgifter:

https://www.naturskyddsforeningen.se/komplettera/

Sprid gärna detta till andra medlemmar!