De svenska rovdjuren hotas idag av ett hårt jakttryck (skyddsjakt, licensjakt och tjuvjakt), men i vissa fall också inavel. Och inte minst av politiken!

Riksdagen vill t ex sänka lägstanivån för vargstammen från 300 individer till 170, när det i själva verket skulle behövas långt flera än 300 individer och regelbunden invandring österifrån till Sverige för en frisk vargpopulation.

Flera politiska partier tror de har framgångar på landsbygden med en rovdjurskritisk och populistisk åsikt om att vi har för många rovdjur, som skulle hota folks försörjningsmöjligheter eller som skrämmer människor. Partier som i andra sammanhang gärna beskriver sig som bekymrade om både klimat och biologisk mångfald, i varje fall när de tror att det är det väljarna vill höra. Att minska vargstammen tar de som är rädda bara som bevis på att de haft rätt hela tiden.

Det finns bättre metoder, som ökad kunskap om rovdjuren och deras roll i ekosystemet.

I en tid när den biologiska mångfalden hela tiden trängs tillbaka av människans ökande anspråk på livsutrymme för sig själv, behöver vi lära oss mera om hur vi skyddar den mångfald vi har kvar. Naturen är inte till för människan, den har sitt egenvärde! Och utan den, vad är kvar av människan?

Hans Ring som är styrelsemedlem i Svenska Rovdjursföreningen och naturfotograf och väl bekant med rovdjurens nödvändighet för fungerande ekosystem höll lördagen den 1 oktober ett fint föredrag om ekosystemens uppbyggnad med topprovdjuren som reglerar i systemen. Läs gärna mera på Svenska Rovdjursföreningen | Rovdjur !

Vi kunde önskat att flera åhörare hade deltagit, speciellt politiker och andra beslutsfattare.

Sprid gärna kunskaper från föredraget vidare!

Här finns en underbar liten film som också beskriver betydelsen av intakta ekosystem med hjälp av rovdjur:

How wolves change rivers.

LONA är den största nationella satsningen hittills för att åstadkomma ett ökat lokalt initiativtagande i arbetet med lokal naturvård.

Inom LONA finns tre bidragsområden – ordinarie LONA, LONA våtmark och år 2020–2022 även pollineringsprojekt inom LONA. Det som skiljer områdena åt är att våtmarksprojekt inom LONA kan beviljas bidrag med upp till 90 procent, medan bidrag inom pollinering och ordinarie LONA kan ges med upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader.

Det är kommunerna som söker bidraget, så den som har ett angeläget projekt bör kontakta kommunen snarast, eftersom kommunens ansökan måste vara inne senast 1 december. Kontakta i första hand kommunbiologerna för att diskutera idén!

Läs mera här: LONA – Lokala naturvårdssatsningen (naturvardsverket.se)

Naturskyddsföreningen har länge ansett att kalhyggen hotar den biologiska mångfalden och dessutom är en styggelse ur klimatsynpunkt.

Skogsindustrin, som är en av de starkaste lobbygrupperna som finns i Sverige, har framhärdat att det som är bra för dem naturligtvis är bra för miljön. Det har regeringen hittills gått på, trots att EU vill stoppa det.

Nu kommer nya starka fakta i saken om hur Dalarna drabbas av kalhyggesbruket. SLU Artdatabanken har på uppdrag av WWF analyserat vad som händer skogen.

Läs pressreleasen från WWF här!

Läs hela rapporten här: https://www.wwf.se/dokument/skogliga-arter-som-hotas-av-modernt-skogsbruk/

Lördagen den 30 juli deltog ett antal eldsjälar vid slåttern av Tures Äng i Tuna-Hästberg och vi hade ett strålande väder. Naturskyddsföreningen har ansvarat för slåtter av ängen i 32 år, och det har blivit tradition att vi bjuder på fika och antingen Anders Janols eller paret Homman bjuder på enbärsdricka, och årets dricka var oerhört läskande!

Tures Äng är ett litet naturreservat ägnat skydd av ett flertal ängsblommor och svampar, där slåtter med lie är nödvändigt för att bevara mångfalden.

Att bevara den biologiska mångfalden har ett egenvärde, men vi vill ju även att framtida generationer ska kunna uppleva de växter och djur som hör hemma på en äng.

Det sägs att yngre människor har ett stort intresse för miljöfrågor, och det hoppas vi få se konkreta exempel på inom en snar framtid. Alltför få unga engagerar sig i det ideella naturvårdsarbete, som Naturskyddsföreningens lokala kretsar bedriver.

Om man är intresserad ska man hålla koll på våra aktiviteter som annonseras på hemsidan för Naturskyddsföreningen i Borlänge, inom kort kommer ett antal programpunkter för hösten. Och nästa år vill vi se ungdomarna med lie i handen i Tuna-Hästberg!

Sedan den industriella revolutionen, som möjliggjordes av billig fossil energi, (kol, olja och naturgas) har jordens befolkning ökat från cirka 1 miljard i början av 1800-talet till drygt 7,8 miljarder idag. Och jordens befolkning ökar fortfarande. Samtidigt har vars och ens ekologiska fotavtryck ökat drastiskt.

Samtidigt som folks levnadsstandard ökat betydligt har allt detta skett till priset av en planet i kris: En snabb minskning av biologisk mångfald, det sjätte massutdöendet, större än det senaste som inträffade för 65 miljoner år sedan. Och en hotande klimatkatastrof, just p g a de fossila bränslen, som var själva förutsättningen för det ”moderna” samhället.

Biologisk mångfald

Bevarandet av biologisk mångfald är en av mänsklighetens största ödesfrågor och världens forskare är eniga om att vi fortfarande kan vända den negativa trenden. Men för att lyckas måste vi skapa en hållbar relation till allt liv vi delar planeten med. (mer …)

Den 28 mars hölls årsstämman på Gammelgården i Borlänge, med 22 deltagare.

Två styrelsemedlemmar lämnade och till den nya styrelsen invaldes istället Emma Eurenius och Olle Rydell. Börje Eriksson fick fortsatt förtroende att leda styrelsens arbete.

Till ny valberedning utsågs Bernt Belt och Stig Hermansson.

Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan antogs.

Hela protokollet kommer att läggas ut på hemsidan efter signeringar.

Efter avslutade stämmoförhandlingar höll Anders Janols ett uppskattat föredrag om Ängssvampar i Dalarna.