Dagens ledare, skriven av Jens Runnberg, i Borlänge Tidning kritiserar oss för att lyssna för mycket på sådana som Birger Schlaug. Ledaren är vad man lugnt kan kalla tillväxtnaivistisk.

Jag har skrivit en replik, som vi får se om de tar in i sin helhet, men annars finns den här:

”Först av allt vill jag tacka Jens Runnberg för uppmärksamheten i lördagens ledarartikel!

Jag vill påstå att Jens förväxlar tillväxt med utveckling. Som Birger Schlaug sade på föreläsningen, så är det snarare människors strävan efter ett bättre liv som drivit tillväxten, än tvärtom.

Och idag är det många människors önskan om ett bra liv, som inte ödelägger planetens biologiska mångfald och klimat, som är drivkrafter för utveckling.

Faktum är att vi med en fortsatt obegränsad tillväxt på alla områden oundvikligen går emot någon form av kollaps. Oavsett om detta beror på att naturresurserna tar slut, föroreningarna blir för stora eller att den odlingsbara marken inte räcker till.

WWF Living Planet Report 2020 som granskar tillståndet på planeten visar att bestånden av vilda ryggradsdjur – som däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur – i genomsnitt har minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016. Under samma tid ökade befolkningen på jorden från 3,7 miljarder till 7,5 miljarder dvs en fördubbling. Nu i november passerade jordens befolkning åtta miljarder invånare enligt FN. Enligt prognoserna ska jordens befolkning nå 10,4 miljarder invånare innan befolkningskurvan vänder neråt. Alla behöver vatten, mat, bostad, energi, jobb m m.

Av alla däggdjur på jorden utgör nu Homo Sapiens 36%, människans tamdjur 60% och de vilda djuren endast 4%. Av fåglarna är bara 30% vilda, resten kycklingar, höns, kalkoner, gäss och ankor.

Inte är situationen bättre för de ryggradslösa djuren, som t ex insekterna.

Även mångfalden av svampar, lavar och växter förloras i accelererande fart.

Den höga takten vi förlorar biologisk mångfald beror bland annat på effekter av hur vi människor producerar mat och energi enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. Mer än en tredjedel av världens markytor och nästan 75 procent av sötvattenresurserna används nu till odling eller boskap. Människan har drastiskt förändrat jordens livsmiljöer, enligt rapporten har tre fjärdedelar av landmiljöerna och två tredjedelar av havsmiljöerna påverkats kraftigt av mänsklig verksamhet.

Rapporten Tillväxtens gränser (eng Limits to Growth) som vetenskapsmännen i Romklubben släppte 1972 har ofta använts av tillväxtnaivister för att förlöjliga argumenten om att evig tillväxt inte är möjligt i en ändlig värld. Samtidigt tog Romklubben fram tre olika scenarion, ett standardscenario, ett teknikoptimistscenario och ett scenario med en tids nog stabiliserad värld utan tillväxt. Standardscenariot stämmer förvånansvärt väl med hur utvecklingen blivit.

Vad finns det då för alternativ till en kollaps på grund av ohejdad tillväxt? Romklubben skrev om ett jämviktstillstånd. Befolkning och kapital behöver vara konstanta utan att växa för att systemet ska bli uthålligt.

Det finns många saker vi kan göra som betyder en positiv utveckling, men som snarast minskar tillväxten. Minskat matsvinn exempelvis, innebär att mindre mat behöver produceras, vilket sänker BNP. Sänkt inomhustemperatur med 1-2 grader och bättre isolering av husen är också exempel på vad som kan sänka tillväxten mätt som BNP.

All mänsklig aktivitet som inte behöver stort flöde av oersättliga resurser eller orsakar allvarlig miljöförstöring kan fortsätta att växa i oändlighet. I detta scenario skulle alltså fritid, utbildning, kreativitet, relationer med mera kunna frodas. Otillväxt erbjuder ett alternativ till det Jens förespråkar, ett alternativ som gynnar såväl människan som miljön och leder till en annan typ av tillväxt, mänskligt blomstrande.

Långt ifrån en dystopisk tillvaro i mitt tycke. Genom att aktivt välja en begränsning av tillväxten finns möjlighet till en mjukare övergång till en värld inom planetens gränser. Alternativet med fortsatt status quo är att: ”Tillväxten kommer att hejdas av påfrestningar som inte valts av människan”. Romklubbens rapport känns också mycket dagsaktuell i sina varningar för en teknikoptimism som i bästa fall kan bota symtomen, men inte påverkar de verkliga orsakerna. Risken finns att ett för stort teknikfokus tar bort vår uppmärksamhet från det ursprungliga problemet, tillväxten i ett ändligt system, och hindra oss från att vidta effektiva åtgärder för att lösa det.

Vi tackar också för marknadsföringen av barockkvällen på torsdag och hoppas få se även Jens där. Vi hoppas på många bidrag till vår insamlingsstiftelse för markköp, för den biologiska mångfaldens och klimatets skull!

Förslaget om Mattias Svensson som föreläsare ska vi naturligtvis allvarligt överväga när vi planerar för 2023.

Tillväxtens gränser fyller femtio (tidningenvastsverige.se)

Börje Eriksson

ordförande för Borlängekretsen