Sedan den industriella revolutionen, som möjliggjordes av billig fossil energi, (kol, olja och naturgas) har jordens befolkning ökat från cirka 1 miljard i början av 1800-talet till drygt 7,8 miljarder idag. Och jordens befolkning ökar fortfarande. Samtidigt har vars och ens ekologiska fotavtryck ökat drastiskt.
Samtidigt som folks levnadsstandard ökat betydligt har allt detta skett till priset av en planet i kris: En snabb minskning av biologisk mångfald, det sjätte massutdöendet, större än det senaste som inträffade för 65 miljoner år sedan. Och en hotande klimatkatastrof, just p g a de fossila bränslen, som var själva förutsättningen för det ”moderna” samhället.
Biologisk mångfald
Bevarandet av biologisk mångfald är en av mänsklighetens största ödesfrågor och världens forskare är eniga om att vi fortfarande kan vända den negativa trenden. Men för att lyckas måste vi skapa en hållbar relation till allt liv vi delar planeten med.
COP15 om biologisk mångfald kommer att hållas i Kunming i Kina senare i år, om det går enligt plan. Syftet är att diskutera skyddet av biologisk mångfald på samma nivå som klimatet.
Planen är att Konventionen om biologisk mångfald ska antas och sedan ratificeras av världens länder.
Ett av målen: Man anger att minst 30% av världens land- och vattenyta måste skyddas och skötas effektivt för att bevara den biologiska mångfalden i ekologiskt representativa och sammanlänkade områden.
Man vill också restaurera skadade områden och anger att resterande 70% måste skötas på ett hållbart sätt.
EU har samma mål som COP15.
Svensk skogsindustri delar inte dessa mål och har som lobbyorganisation alltför starkt inflytande på svensk skogspolitik.
Klimatet
FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport från den 4 april konstaterar återigen att vi har fruktansvärt ont om tid för att kunna begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader över förindustriell nivå.
I själva verket ska vi halvera utsläppen av växthusgaser före 2030 för att detta ska gå. Redan nu påverkas jordens ekosystem och därmed också cirka 3,5 miljarder människor negativt av den klimatförändring som hittills skett.
Rapporten redovisar sannolikt överoptimistiska möjligheter att fånga in koldioxid med tekniska metoder.
Jordbruk, skogsbruk och övrig markanvändning står tillsammans för nästan en fjärdedel av människans totala utsläpp av växthusgaser. Att upphöra med intensivt skogsbruk som släpper ut växthusgaser (metan, lustgas och koldioxid) och istället bevara naturskog och återställa skadad natur till naturliga ekosystem som fångar upp koldioxid är nödvändigt. Det gäller också att återställa våtmarker, använda skonsammare jordbruksmetoder samt minska konsumtionen av kött och fisk m m.
Det finns nästan inga andra länder i världen som har påverkat sina egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige har gjort de senaste 50-60 åren med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk. Naturliga skogar har ersatts med plantager, som skogsindustrin ändå vill kalla skog.
EU anser att vi för klimatets skull behöver skydda minst 30 % av all mark och vattenyta i världen, i Sverige, i Dalarna och även i Borlänge kommun permanent i ekologiskt representativa och sammanlänkade områden.
Det betyder inte att resterande 70% kan skövlas i form av kalhyggen etc, utan här behövs skonsammare metoder som tar hänsyn till skogen som kolsänka och bevarar biologisk mångfald.
Vad kan vi i Naturskyddsföreningen i Borlänge göra?
Vi vill att alla (kommun, Länsstyrelse, Skogsstyrelse, skogsbolag och enskilda skogsägare) hjälper till att skydda vad som skyddas kan och vi behöver även restaurera skog och andra naturområden för att nå målen, både för den biologiska mångfaldens och för klimatets skull!
Av Borlänges yta är i nuläget cirka 3,9% formellt skyddad. Med de naturreservat som är under bildande kommer ytan att öka till cirka 4,5%. Vi anser precis som EU och COP att minst 30% ska skyddas och att områdena ska vara sammankopplade och inte bara små öar i landskapet.
Sedan Svenska Naturskyddsföreningen bildades 1909 har, som redan namnet antyder, ändamålet varit skydd av naturen. Redan på 1940-talet köpte det som nu heter Naturskyddsföreningen i Borlänge in två mindre skyddsvärda områden mark, inne i det som nu är Gyllbergens Naturreservat.
I USA finns sedan länge The Nature Conservancy, som samlar in pengar från företag och privatpersoner och köper in stora områden mark för att skydda dem. I Sverige bildades 2004 en stiftelse, ”ett klick för Naturen”, som sedermera bytt namn till Naturarvet. Syftet med denna är att samla in pengar för att kunna köpa upp skyddsvärda gamla skogar för permanent bevarande.
För att lokalt i Borlänge kommun öka skyddet av natur bildade vi i oktober 2021 Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv.
Vi vill precis som The Nature Conservancy och Naturarvet samla in pengar från enskilda, företag, föreningar och politiska partier för att köpa in skog och mark för att ge ett permanent skydd, som komplement till kommun och stat. Självklart ska skogsägaren få ersättning och priserna på skog är nu väldigt höga, så vi tar tacksamt emot både små och stora belopp. Man kan så att säga i efterhand kompensera för gamla ekologiska skulder.
Plusgiro: 210 08 05-7
Swish: 123-2488773.
Det måste gå att hålla mer än en tanke i huvudet samtidigt:
- Skydda minst 30% av naturen permanent.
- Sköta resterande 70% med hållbara metoder.
Beträffande punkt 2 vill vi gärna bidra till ökad kunskap med kommande föreläsningar om hållbart skogsbruk, som vi börjat planera för.
Börje Eriksson
Ordförande för Borlängekretsen av Naturskyddsföreningen.
Kommentera