Sverige är ett av de länder som missar de mål man förbundit sig till i Parisavtalet för klimatet 2016 och det ser inte ut som ambitionsnivån höjts med den nya regeringen, utan snarare tvärtom. Med nuvarande klimatlöften är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,4 – 2,6 grader. Långt över målsättningen i Parisavtalet där temperaturmålet är att hålla uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grader.

Enbart nuvarande politik, utan nationella löften, skulle leda till en uppvärmning på 2,8 grader.

Inger Andersen, chef för UNEP (FN:s miljöprogram): ”Vi hade chansen att göra gradvisa förändringar, men nu är den tiden är över. Bara en genomgripande förändring av våra ekonomier och samhällen kan rädda oss från en accelererande klimatkatastrof.”

Den nya regeringen har avskaffat miljödepartementet och den nya miljöministern jobbar nu under klimat-och näringsminister Busch. Vid intervjuer med miljöminister Romina Pourmokhtari nämns inga nya initiativ till att skärpa Sveriges klimatmål inför FN:s årliga klimatmöte i Egypten nu i november.

Än mindre presenteras några tankar om vad man avser att göra för den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på planeten. Men just nu minskar mångfalden av liv på jorden i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Det sker samtidigt som trycket på våra naturresurser ökar både på land, i sötvatten och i havet.  Bara i Sverige finns drygt 4 700 arter upptagna på Artdatabankens rödlista över hotade arter. De viktigaste påverkansfaktorerna är skogsavverkning och igenväxning av öppna landskap med ängar och hagar.

Förlusten av biologisk mångfald är ett lika stort hot som klimatförändringarna och de båda kriserna är tätt sammanlänkade med varandra. En minskad biologisk mångfald förvärrar effekterna av klimatförändringarna och det går inte att lösa den ena krisen utan att ta hänsyn till den andra.

FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) ska hållas i Montreal i Kanada den 5-17 december.

Aichimålen instiftades 2010 inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) i Nagoya och skulle genomföras fram till 2020, i vissa fall till 2015. Målen handlar bland annat om att förhindra förlust av livsområden, minska föroreningar och ge finansiellt stöd till bevarandet av natur.

Ett viktigt mål i Nagoya var att åtminstone 17% av landarealen (inklusive sötvatten) skulle vara formellt skyddad och 10% av haven senast 2020!

Regeringen skrev i en proposition 2014 att till 2020 ska minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden samt 10 procent av Sveriges marina områden vara skyddade eller bevarade på olika sätt.

Redan 2021 konstaterade Naturskyddsföreningen och World Wildlife Fund att Sverige inte nått ett enda av målen till 2020.

I Montreal förväntas målen sättas till att minst 30% av land- och havsareal ska vara formellt skyddad senast 2030 och att resten ska skötas på ett hållbart sätt, inklusive återställning av förstörda områden.

3,9% av Borlänge Kommun är formellt skyddad som kommunala eller statliga reservat. Det ökar till 4,9% om alla Länsstyrelsens planer på nya naturreservat går i lås och då ligger Borlänge ändå bra till jämfört med många andra kommuner i Dalarna.

Och Borlänge har också haft en relativt ambitiös miljöstrategi.

Men vad har den nya kommunledningen för ambitioner? Ska vi se avskaffande av miljönämnden som uttryck för sänkta ambitioner, precis som vi tolkar nedläggningen av miljödepartementet?

 

Aichimålen

Mål 1: Öka kunskapen om vikten av biologisk mångfald till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 2: Integrera biologisk mångfald i strategier och planeringsprocesser för utveckling och fattigdomsbekämpning till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 3: Avskaffa subventioner till verksamhet som hotar biologisk mångfald till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 4: Regeringar, näringsliv och andra aktörer ska vidta åtgärder för att uppnå hållbar produktion och konsumtion till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 5: Bromsa förlust och splittring av naturliga habitat till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 6: Förvalta fisk, ryggradslösa djur och vattenväxter lagligt och hållbart till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 7: Förvalta jordbruk, vattenbruk och skogsbruk hållbart till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 8: Hejda föroreningar och övergödning till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 9: Minska förekomst av invasiva arter till 2020 (delvis uppfyllt)

Mål 10: Minska trycket på sårbara ekosystem till 2015 (ej uppfyllt)

Mål 11: Utöka skydd av naturområden till 2020 (delvis uppfyllt)

Mål 12: Stoppa utrotningen av arter till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 13: Bevara genetisk mångfald hos djur och växter, både vilda och inom jordbruk till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 14: Restaurera och skydda ekosystem med beaktande av kvinnors, urbefolkningars och lokalsamhällens behov till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 15: Skydda och restaurera särskilt viktiga ekosystem till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 16: Nagoyaprotokollet ska träda i kraft och tillämpas i linje med nationell lagstiftning till 2015 (delvis uppfyllt)

Mål 17: Utveckla, anta och implementera nationella strategier och aktionsplan för biologisk mångfald till 2015 (delvis uppfyllt)

Mål 18: Respektera och lagstifta kring ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens traditionella kunskap till 2020 (ej uppfyllt)

Mål 19: Sprida och tillämpa kunskap, vetenskap och teknologi relaterade till biologisk mångfald till 2020 (delvis uppfyllt)

Mål 20: Mobilisera finansiella resurser för att implementera den strategiska planen för biologisk mångfald till 2020 (delvis uppfyllt)

Källor: CBD, Naturskyddsföreningen/WWF