I takt med att infrastrukturen byggs ut och medelklassens materiella konsumtion växer i hög- och medelinkomstländer ökar också avfallet, utsläppen och förbrukningen av mark, vatten och material.

Ohållbar konsumtion och produktion är de främsta drivkrafterna bakom de tre kriser som enligt FN hotar planeten.

– Den ekonomiska modell vi har bygger på att vi kan fortsätta att ta resurser från naturen som om den vore oändlig och som om det fanns en oändligt stor soptunna där ute, säger Anders Wijkman, en av författarna till rapporten från FN:s resurspanel IRP. (Klicka på länken så kan du komma åt hela rapporten!)

– Det fungerade bra när vi inte var så många människor, men nu lever vi i en full värld.

Anders Wijkman är också känd för oss från föredraget i Borlänge i maj 2023 om Tillväxtens Gränser och Earth4All.

Skenande utvinning

De senaste 50 åren har utvinningen av naturresurser mer än tredubblats. Om inte trenden bryts kan den öka med ytterligare 60 procent till 2060, vilket äventyrar klimat- och miljömål.

Produktion inom jord- och skogsbruk står för 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och tillsammans med utvinning och bearbetning av fossila bränslen, metaller och icke-metalliska mineral för mer än 60 procent av de globala utsläppen.

Men skillnaderna mellan rika och fattiga är stora. Höginkomstländer använder sex gånger mer resurser per invånare än låginkomstländer och orsakar tio gånger större utsläpp.

– Trots att vi överutnyttjar planeten är 4 miljarder människor väldigt fattiga. De måste få en standardökning och det förutsätter mer material. Det betyder att vi i den rika världen måste göra på ett annat sätt, säger Wijkman.

– Det finns ett moraliskt ansvar i den rika världen, eftersom vi har använt en stor del av resursutrymmet. Fattiga medborgares materiella konsumtion måste upp, och om inte det ska spränga planeten, måste vi alla göra mer med mindre.

Krävs omställning även av oss

Rapporten lyfter skattereformer, incitament till näringsliv och skärpt reglering av råvarumarknaden som några åtgärder. Men det krävs också ändrade vanor.

– De som påstår att vi inte behöver fundera över våra levnadsvanor har fel. Idén om att vi klarar både klimat och ekosystem genom att bara göra tekniken grönare håller inte. Det krävs en omställning, säger Wijkman.

– Det är en fråga om våra egna val, men också om konsumtionssystem och modeller. Det här är något som vi måste göra tillsammans, en uppgift för politiken, företagen och medborgarna.

Hur fungerar Borlänge?

Borlänge är med i Viable Cities, som syftar till klimatneutralitet 2030.

I kommunens Miljöstrategi 2021-2030, som är beslutad av kommunfullmäktige i september 2019, framgår det att Miljöstrategin utgår ifrån tre prioriteringar – inte bara Klimat, utan även Biologisk mångfald och Cirkulär ekonomi.

Det står mycket bra i denna strategi, men det står också ”Vi ska bygga trevliga boendemiljöer så att Borlänge fortsätter att växa och är en attraktiv bostadsort för fler”.

Det har visat sig att man från politiskt håll vill bygga ut staden på både åkermark och skog, något som inte främjar vare sig klimatet eller den biologiska mångfalden. Eftersom folkmängden i Borlänge minskar långsamt sedan 2019, undrar man om man vill omlokalisera dem som bor i centrum ut till periferin av någon anledning. Det är ju helt fel väg att gå om man bryr sig om sin Miljöstrategi, eller för den delen kommunens ekonomi.

Mycket talar för att hela Sverige om bara några år har en minskande folkmängd, som så många andra länder i Europa och Asien. Utvecklade länder med stabil eller minskande befolkning bör sluta bekämpa dessa trender och istället anamma dem. Precis som små befolkningsökningar i rika länder kan skapa stora utsläppsökningar, kan befolkningsminskningar i rika länder ha stora fördelar för utsläppen framöver.

Man kan också ställa sig frågan: Hur skaffar sig politikerna kunskap för de stora beslut de fattar i kommunfullmäktige, kommunstyrelse och i nämnderna? Hur många läser detta och reflekterar över sina egna beslut?

”Utbildning är det mest kraftfulla vapen som vi kan använda för att förändra världen!” (Nelson Mandela)