Finns det något bättre än en gåva till Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv för nuvarande och framtida generationer.

Stiftelsens ändamål är att genom markköp, markbyte eller på annat sätt, säkerställa skyddet av ekologiskt särskilt känsliga miljöer såsom t ex orörd natur, områden med utrotningshotade arter, variationsrika marker, kulturhistoriskt intressanta naturområden eller områden som på annat sätt kan bidra till variationsrikedom och biologisk mångfald inom kommunen.

Alla kan ge bidrag i form av kontanta medel, fastigheter, mark och vatten etc.

Stiftelsens Plusgiro är: 210 08 05-7

Swishnummer: 123-2488773

Du kan göra ditt eget gåvobevis, t ex genom att redigera detta förslag:

Gåvobevis

 Jag har idag gett dig en gåva i form av ett bidrag till Borlänges Naturarv

En gåva till Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv ger oss möjlighet rädda biologisk mångfald för framtida generationer.

God Jul

Önskar

…..

Naturskyddsföreningen i Borlänge hade i år sin traditionella Luciaträff på Café Backa. Ett trettiotal medlemmar hörde Niklas Rehn hålla ett fint föredrag om skog. Riktig skog med alla dess olika ekosystem, som vi måste värna och återställa för vår och kommande generationers framtid, och för naturens egen skull.

På träffen bestämdes också att vi skriver till kommunen och uppmanar till totalt stopp för exploateringsplanerna vid Bro. Det är dels en värdefull jordbruksmark, som behövs för framtiden, dels påverkar det naturen negativt med dess närhet till Tunaån.

Se: Stopp för byggplaner Bro

Märkliga begrepp, som letat sig in i vardagsspråket, men sällan betyder vad vi tror.

Två artiklar ur DN den 12/12:

Anita Goldman: En gigantisk näringskris sveper över världen – DN.se

Som PDF: Gigantisk näringskris A Goldman

Josefin Olevik: RIP den gröna omställningen – DN.se

Som PDF: Grön omställning J Olevik

Den fascinerande föreläsning professor Alexandre Antonelli höll om biologisk mångfald den 29/11 finns nu tillgänglig för alla som missade den då.

Klicka på länken: Ett Dolt Universum

Vill Du hoppa över introduktionen kan Du bara spola fram en bit.

Nyligen kunde vi läsa i lokalpressen om hur Stora Enso vill minska älgstammen och hur Jägarförbundet i Dalarna istället vill öka den. Vi har också kunnat läsa om skogsägare som klagar på att de inte får avverka all den skog de vill p g a höga naturvärden. Alla dessa har fel utgångspunkt, nämligen att naturen är till för oss människor. Detta är orsaken till hela naturkrisen.

Människan har alltid strävat efter ny kunskap, som lett till nya upptäckter, men vi har också en tendens att ständigt erövra nya områden. Så lade européerna under sig stora delar av Afrika, Asien och hela Australien och den amerikanska kontinenten. Urbefolkningar trängdes undan, dödades och assimilerades. Allt mera av naturen koloniserades av människan.

Det privata ägandet ersatte det gemensamma förvaltandet av naturen och skogar skövlades, mark odlades upp och tama betesdjur ersatte de vilda djuren.

Med billiga fossila bränslen kom industrialiseringen igång kring 1700/1800 och befolkningen ökade från cirka 1 miljard år 1800 till över 8 miljarder idag. Alla dessa ska ha mat, vatten, energi, råvaror, utrymme, infrastruktur och producerar allt fler gifter, avfall och växthusgaser.

Och med ett fortsatt kolonialt förhållande till naturen, dvs att naturen är till för oss, har det lett till utfiskning och föroreningar av haven, erosion på land, ökenutbredning och avskogning.

I Sverige låter det ibland från skogsägarhåll som privata skogar funnits sedan urminnes tider, men i större delen av Sverige blev skogsägande inte vanligt förrän i början på 1800-talet. Först på 1960-talet började kalhyggesbruket och naturskogar ersattes av monokulturer av gran, tall och även importerade arter som contortatall.

Andra skador orsakas av exploatering av älvarnas vattenkraft, bebyggelse av åkrar, vägbyggen som skär rakt igenom naturen m m. Numera även av vindkraftsutbyggnad.

Över hela jorden har det skett stora skador på vitala delar av naturen med minskad biologisk mångfald samtidigt som vi med utsläpp av växthusgaser orsakat klimatförändringarna.

Mer än en tredjedel av världens markytor och nästan 75 procent av sötvattenresurserna används nu till odling eller boskap. Människan har drastiskt förändrat jordens livsmiljöer. Enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald har tre fjärdedelar av landmiljöerna och två tredjedelar av havsmiljöerna påverkats kraftigt av mänsklig verksamhet.

Av alla däggdjur på jorden utgör nu Homo Sapiens 36%, människans tamdjur 60% och de vilda djuren endast 4%. Av fåglarna är bara 30% vilda, resten kycklingar, höns, kalkoner, gäss och ankor. Inte är situationen bättre för de ryggradslösa djuren, som t ex insekterna. Även mångfalden av svampar, lavar och växter förloras i accelererande fart.

Vi måste överge det koloniala förhållandet till naturen och ta många steg tillbaka för att ge naturen möjligheter att återhämta sig från vår rovdrift. Naturen är inte till för människan utan har sitt eget existensberättigande!

Vid COP15-mötet i Montreal 2022 bestämdes att minst 30% av all land- och vattenareal ska skyddas till senast 2030. Resten ska skötas på ett hållbart sätt, inklusive återställning av förstörda områden. EU har inte lyckats komma ända fram utan har sagt (9 november 2023) att det ska införas återhämtningsåtgärder för minst 20 procent av EU:s landområden och havsområden senast 2030, och för alla ekosystem som är i behov av restaurering senast 2050.

Restaurering av natur: rådet och parlamentet enas om nya regler för att restaurera och bevara skadade livsmiljöer i EU – Consilium (europa.eu)

Till och med detta verkar vara för mycket för många svenska skogsägare och för skogsindustrin, som tyvärr kommer att göra allt för att sabotera även dessa mål. Naturligtvis finns också många skogsägare, som vill ta ansvar för natur och klimat, men de är fortfarande alltför få.

För närvarande är cirka 4% av Borlänge kommuns yta skyddad och inte ens så mycket som 20% kan sägas vara någorlunda oförstörd natur, så här måste all återstående kontinuitetsskog skyddas snarast och så får vi satsa på restaurering direkt för att komma i närheten av de 20 procenten. ”Borlänge växer” är en urusel slogan. Istället bör vi ta vara på de möjligheter en krympande folkmängd innebär. Satsa på att förtäta Borlänge istället för storvulna planer på nya bostadsområden i åkermark och skog! Och satsa på naturskydd! Jag föreslår en ny kommunslogan: Borlänge tar ansvar!

Den 29/11 kl 16 kan alla lära sig mera om biologisk mångfald och hoten mot den, när vi tillsammans med Högskolan och andra i Naturskyddsföreningen ordnar en föreläsning på biblioteket i Falun med Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald. Den sänds digitalt och spelas också in för att kunna ses senare.

Ett julklappstips: Donera pengar till Borlänges Naturarv för inköp av skyddsvärd natur, som julklapp till alla kommande generationer.

Plusgiro 210 08 05-7

Swish 123-2488773

Öppen föreläsning i samarbete med Naturskyddsföreningarna i Falun, i Dalarna, Högskolan och Studiefrämjandet med prof. Alexandre Antonelli

• ETT DOLT UNIVERSUM – JORDENS OKÄNDA BIOLOGISKA MÅNGFALD

Professor Alexandre Antonelli vid Kew Gardens i London och även knuten till Göteborgs universitet ger en föreläsning på länk från London. Vi visar detta på storbildsskärm vid Högskolan i Falun. Ni som inte har möjlighet att närvara kan delta via streaming enligt nedan.

Alexandre Antonelli är professor i biologisk mångfald och har nyligen gett ut boken ”Ett Dolt Universum” där han mycket pedagogiskt förklarar vad vi menar med just biologisk mångfald och hur den hotas alltmera.

Plats: Bibliotekstrappan Högskolan Dalarna, Falun

Streaming: https://du-se.zoom.us/j/69614804159

Datum: 29 nov, 2023

Tid:16:00 – 17:30, föreläsning och frågestund/diskussion. Moderator är professor Chris Bales, Falun.

Föreläsningen kommer också att spelas in och läggas ut på vår hemsida.

Du kan läsa mera om föreläsaren här!

Vandring och korvgrillning med Fältbiologerna

I år deltar vi tillsammans med Fältbiologerna med en aktivitet under höstlovet:

Vad:

Är du intresserad av miljöfrågor eller att vara ute i naturen? Vill du veta mer om hur du kan göra skillnad och samtidigt ha kul med andra unga? Då är det här en perfekt aktivitet för dig. Vi vandrar några kilometer i fin natur, grillar korv ihop och informerar om möjligheten att engagera sig i Fältbiologerna. Vandringen går på skogsstigar i Sjöbergets naturreservat. Ta med dig vattenflaska och kläder efter väder. Arrangören står för korv (vegetarisk) och fika. 

Var kommer vi vara:

Vi samlas kl 13 utanför Kvarnsvedens skola, vid skolbusshållplatsen nära korsningen mellan Fabriksgatan och Gamla Fabriksgatan. Sedan går vi gemensamt till Sjöbergets naturreservat.

När:

Måndag 30 oktober, kl 13-16.

För dig som är: 

Vi riktar oss främst till ungdomar från mellanstadiet till gymnasiet. Men alla skolungdomar från 6 år och uppåt är välkomna. 

Max antal deltagare: 

15 st

Arrangör:

Aktiviteten anordnas av Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen. Fältbiologerna är Naturskyddsföreningens fristående ungdomsförbund, och Sveriges största miljöorganisation för unga. Studiefrämjandet är medarrangör.

Kontaktperson: 

Malte Lindberg

E-post:

malte.lindberg1@hotmail.com

Hur man anmäler sig:

Mejla till Malte Lindberg. Ange namn, ålder, kontaktuppgift till anhörig (exempelvis förälder) och eventuell specialkost.

Läs mera om Fältbiologerna genom att klicka på denna länken!

Bilar som drivs med fossila drivmedel kommer helt säkert att fasas ut, men att fortsätta köra bil som nu, men med eldriven bil är inte ett vettigt alternativ, med tanke på de ökande råvarubehoven och miljökonsekvenserna som kommer av batteriproduktion och elproduktion.

Borlängebon gör i snitt 2,3 resor per person och dag. Merparten av dessa är arbetsresor och de flesta är under fem kilometer. Samtidigt står transporter för den absolut största delen av kommunens koldioxidutsläpp.

Bilen framställdes från början som ett frihetsprojekt, men har blivit dess motsats. Numera behöver många bil för att ta sig till arbete, affär, skola, lämna barn till fritidsaktiviteter, åka till återvinningscentral m m. Man har organiserat samhället utifrån att invånarna har bil och spridit ut stan på bekostnad av både biologisk mångfald och klimat.

I framtiden bör vi göra tvärtom och framtiden börjar nu!

I stället för att Borlänge växer får vi se fördelar med att Borlänge krymper och förtätas. Det blir då lättare att ta sig dit man behöver till fots eller med cykel, vilket dessutom har positiva hälsoffekter.

Redan nu kan den som inte provat att cykla låna cykel på fritidsbanken. Det finns dessutom ett stort utbud av både begagnade och nya cyklar att köpa i Borlänge.

Kollektivtrafiken fungerar bra och kan säkert bli ännu bättre om flera använder den.

Visst behövs bil ibland, men en egen bil står parkerad mycket mer än 90 % av tiden. Den tar upp plats, som kan användas bättre och det har gått åt mycket råvaror och energi att framställa den. Det är dessutom dyrt och för många skulle vanlig taxi vara billigare, för de relativt få tillfällen när bil behövs.

Samåkning minskar också behovet av egen bil och det finns flera appar för detta. Anställda på SSAB, Borlänge kommun, Borlänge Energi och Ikea testar nu en sådan i projektet ”Arbetspendling – beteendeförändring med digitalt stöd”. Syftet är att utveckla tjänster för samåkning, framför allt mellan landsbygd och stadskärna och projektet finansieras av Vinnova.

Flera bilproducenter har appar för beställning av bil vid behov. T ex Volkswagen i Tyskland, där det liknar beställning av taxi, men i framtiden kommer det att bli förarlösa bilar. Volvo har också Volvo on Demand.

För den som har körkort och behöver bil av och till: Att vara med i en bilpool innebär att dela bil och fasta kostnader med övriga i bilpoolen. En bilpool sänker dina kostnader för bil, du får alltid tillgång till en ny bil och du kan dessutom hjälpa till att minska klimatpåverkan.

Föreningen Bilpolarna i Borlänge startade redan 1999. På deras webbsida finns mer information om kostnader och hur det fungerar. Bilpolarna i Borlänge

Hittills har vi under sommaren genomfört:

26/6 Blomstervandring vid Bagghyttan, Tuna Hästberg. Bl a förbi orkidévägen (Del av NF:s Världens största blomsteräng). Guidning av Anders Janols. Ett tiotal personer deltog.

29 juli Kortkurs i ängsslåtter med lie för nybörjare, Tures Äng vid efterbetesfållan. Vi var sex deltagare.

29 juli Slåtter av Tures Äng i Tuna Hästberg, 33:e året Naturskyddsföreningen ansvarar för denna slåtter. Ett tjugotal deltog. Flera behövs för nästa år! Anders bjöd på sin sedvanliga enbärsdricka och föreningen bjöd på fika.

12 augusti Fjärilsexkursion/föredrag med Lars Petersson från Svensk Dagfjärilsövervakning. P g a dåligt väder blev det ett utmärkt föredrag efter ett försök till exkursion. Nio deltagare.

20/8 Skogsvandring med Niklas Rehn och Stig-Åke Svensson, med ett tiotal deltagare.

10/9 gjorde vi ett besök på ” Skogens biologiska kyrkogård” under ledning av Göran Rönning. Sex deltagare.

16/9 Svamputflykt till Bergebo i samverkan med Mykologiska föreningen Skogsriskan. Kontaktperson Anders Janols (070-651 92 13). Samarbete med Studiefrämjandet. 20 deltagare.

16/9 Skräpplockning på Håll Sverige Rent-dagen. Vi vet inte hur många som anmälde sig till detta

Glädjande nog fortsätter medlemstillströmningen. Välkomna allihop!  Vi bedriver ett lokalt arbete för att värna biologisk mångfald och klimat och behöver alltid flera som engagerar sig. Kontakta någon av oss i styrelsen om du vill arbeta aktivt med oss!

Vi har också en aktiv skogsgrupp för att skydda så naturlig skog som möjligt för framtida generationer.

Ni är alltid välkomna att delta i våra aktiviteter och vi annonserar dem till höger i aktivitetskalendern.

Ett konkret sätt att arbeta är att köpa in skyddsvärd natur för att ge den ett permanent skydd. Vi har därför bildat Insamlingsstiftelsen Borlänges Naturarv, som hittills har köpt in en liten bit skog, men mera pengar behövs. Läs mera på Borlänge Naturskyddsförenings hemsida!

Swisha gärna valfritt belopp till 123-2488773 för inköp av mark!

En alternativ rubrik kunde vara: I Väntan På Kremering.

I söndags den 10 september hade vi en utflykt på temat Den Biologiska Mångfaldens Kyrkogård.

Kanske det var den dystra rubriken, eller att folk blivit skrämda av ett utbrott av afrikansk svinpest i trakten av Norberg och Fagersta som lett till tillträdesförbud till skogen i just det området. I varje fall var vi bara sex deltagare, vilket är beklagligt eftersom det var ett viktigt tema som berördes.

Biobränsle framställs som en del av lösningen på klimatkrisen. Större delen av biobränslet kommer från skogen. GROT, dvs grenar och toppar som blir över vid uttag av timmer för trävaror eller pappersmassa, flisas ner och går till t ex fjärrvärmeverk. Det låter ju nästan oskyldigt att använda en sådan biprodukt, som väl inte är till någon annan nytta. Men det betyder att man tar bort något som producerats av skogen och som annars skulle brutits ner till jord och under tiden gynnat olika organismer som insekter och svampar.

Men att det enbart är GROT som ger biobränsle från skogen är falskt. I själva verket är merparten levande och döda träd, som överhuvudtaget inte skulle tagits ut från skogen. Vi besökte två olika företags stora virkesdepåer av ”energived” eller ” biobränsle” och kunde lätt med egna ögon se vad som bryter mot olika bestämmelser. Det fanns gamla tallar upp till 200 år. Gamla rötade granar, med hästmyrebon, som t ex spillkråkan är beroende av. Grova gamla och nyare aspar, varav några med bohål för fåglar.

Vedupplag, ett av många, i väntan på flisning till ”biobränsle”. Detta i Norr Amsberg.

Hästmyrebo i gammal gran.

Fågelbo, itusågad asp.

Flishögar, gjort delvis på träd som aldrig skulle lämnat skogen.

Läs gärna den här artikeln, där en av författarna, Göran Rönning, var vår guide under söndagen.

Det som står i artikeln bekräftas av Frank Götmark och Jonny Daborg, som studerat samma sak på Sydsvenska Höglandet 2013.

Svenskt kalhyggesbruk, som EU vill stoppa, ger i viss mån timmer för byggnadsändamål och kan då binda kolet så länge byggnaden står, men det mesta går till massaved, som efter ganska kort tid som papper och pappersprodukter går till förbränning, med koldioxidutsläpp. Skogsbolagen kan hävda att det ger nollutsläpp, eftersom den avverkade skogen växer upp igen och binder koldioxid. Problemet är att det tar 50-100 år för den cirkeln att slutas, men koldioxidnivåerna måste ner nu! Och kalhyggesbruken ger dessutom på kort sikt kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser från marken när mykorrizasvamparna dör.

Även om klimatet på något sätt skulle gynnas av uttag av biobränsle, vilket är falskt, så får det inte ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. Det vi såg i söndags utgör i mångt och mycket brott mot artskyddsförordningen och även andra lagar och det är flertalet, kanske alla, skogsbolag som gör sig skyldiga till detta. Skogsägarna är förstås själva skyldiga att reglerna efterlevs, men lägger ofta ut arbetet på entreprenörer i tron att dessa sköter sig. Och Skogsstyrelsen verkar inte bry sig. Och kommunernas fjärrvärmeverk köper glatt upp det flisade virket och eldar upp det och påstår oftast att det är koldioxidneutralt, när det i själva verket ur klimatsynpunkt under flera decennier framåt till och med är sämre än att elda olja eller kol!

Vad ska t ex Borlänge Energi göra med fjärrvärmen när de inte längre får släppa ut växthusgaser, från skog eller sopor. Skaffa små modulära kärnkraftverk, kanske?

Vi kan i varje fall inte acceptera att man offrar den biologiska mångfalden i tron att man kan rädda klimatet på det viset!

Apropos biologiska mångfalden rekommenderar vi denna föreläsning av professorn i biologisk mångfald Alexandre Antonelli!